Människor tillskriver lätt intentionalitet och mentala tillstånd till levande och icke-levande varelser, ett fenomen som kallas antropomorfism. Nya försök att förstå drivkrafterna bakom antropomorfism har fokuserat på dess motiverande underlag. Däremot har de underliggande kognitiva och neuropsykologiska processerna hittills inte beaktats i detalj. Det markant ökade intresset för antropomorfism och dess konsekvenser för djurens välbefinnande, bevarande och till och med som en potentiell begränsning inom forskningen om djurs beteende kräver en integrerad genomgång. Vi identifierar en uppsättning potentiella kognitiva mekanismer som ligger till grund för tilldelningen av mentala tillstånd till icke-mänskliga djur med hjälp av en ram för dubbla processer. Vi föreslår att tillskrivningar av mentala tillstånd stöds av processer som utvecklats inom den sociala domänen, t.ex. motoriska matchningsmekanismer och empati, samt av domängenerella mekanismer, t.ex. induktiva och kausala resonemang. Vi drar slutsatsen att aktiveringen av dessa domänspecifika och domängenerella mekanismer beror på vilken typ av information som är tillgänglig för observatören, och föreslår en rad hypoteser för att testa den föreslagna modellen.