Kvinnan bör få intravenösa vätskor för att bibehålla blodtrycket och urinproduktionen (oliguri och hypouresis är båda namn från rötter som betyder ”inte tillräckligt med urin”; dessa termer hänvisar till låg urinproduktion). Intravenös antibiotika med brett spektrum bör ges tills febern är borta. Det finns olika antibiotikaregimer som är nästan likvärdiga, t.ex. intravenöst klindamycin, penicillin plus kloramfenikol, cefalothin plus kanamycin. Och endast en undersökning visade att tetracyklin är effektivare för att minska febertiden än penicillin G. Det behövs dock nya studier för att fastställa det mest effektiva antibiotikumet vid septisk abort.

En dilatation och curettage (D&C) eller misoprostol kan behövas för att rensa livmodern från eventuella vävnadsrester. Rh-negativt blod bör ges till patienten utöver en injektion av Rh-immunglobulin, såvida inte fadern också är känd för att vara Rh-negativ. I så allvarliga fall att abscesser har bildats i äggstockarna och rören kan det vara nödvändigt att ta bort livmodern genom hysterektomi, och eventuellt även andra infekterade organ.

Efter framgångsrik behandling av en septisk abort kan en kvinna vara trött i flera veckor. Vid kraftig blödning kan järntillskott vara till hjälp. Sexuellt umgänge eller användning av tamponger bör undvikas tills det rekommenderas av vårdgivaren.