Megan Polanin och Meg Seymour, PhD & Rebecca Cooper, National Center for Health Research

Vad är självskadebeteende?

Självskadebeteende, även kallat självskadebeteende, är när någon skadar sig själv med avsikt. Den här artikeln fokuserar på när människor skadar sig själva utan att försöka begå självmord, vilket kallas ”icke-suicidalt självskadebeteende”. Självskadebeteende slutar vanligtvis inte med döden, men personer som skadar sig själva är också mer benägna att begå självmord än andra.1 Faktum är att en historia av självskadebeteende är en av de starkaste prediktorerna för att någon kommer att dö genom självmord.2 För mer information om vilka faktorer som ökar tonåringars och unga vuxnas sannolikhet att göra ett självmordsförsök och hur man kan hjälpa till att förebygga det, se dessa artiklar. Om du eller någon du känner funderar på självmord, kontakta någon här för att få hjälp.

En studie från 2018 av över 64 000 tonåringar i hela USA visade att nästan 18 % hade skadat sig själva avsiktligt under det senaste året.3 En av de vanligaste metoderna för självskadebeteende är att skära sig, men det finns även andra metoder.4 Självskadebeteende är vanligare bland yngre tonåringar och bland tjejer.3 En del tonåringar kanske skadar sig själva flera gånger och sedan slutar, men att skära sig kan bli ett vanligt mönster för andra.

Hur ofta händer detta?

Självskadebeteende är vanligare bland tonårsflickor än bland pojkar. Dessutom har antalet tonårsflickor som skadar sig själva ökat de senaste åren.

I en studie från 2017 undersöktes akutmottagningar på 66 amerikanska sjukhus mellan 2001 och 2015.5 På dessa sjukhus fanns det över 40 000 förstagångsintagningar som berodde på självskadebeteende (förgiftning, brännskador, skärning med ett trubbigt/skarpt föremål). Antalet dessa besök för flickor började öka 2009. Självskadebeteendena fortsatte att öka fram till slutet av studien 2015. Den största ökningen skedde bland flickor i åldern 10-14 år, där antalet självskador ökade med nästan 19 % mellan 2009 och 2015. Självskadebeteendet ökade inte för pojkar.5

Varför händer detta?

Psykologer anser att den främsta anledningen till att människor skadar sig själva är att de försöker reglera sina känslor. Människor skadar sig själva för att hantera plågsamma känslor.6 Det hjälper dem att lugna ner sig när de är upprörda, och de kan till och med beskriva det som njutbart och betryggande.7 Naturligtvis är denna lättnad bara tillfällig, och självskadebeteende är skadligt både fysiskt och psykiskt.

Distresserande känslor ökar bland tonårsflickor, vilket kan vara orsaken till att självskadebeteenden ökar. En studie från 2019 visade att depressionen ökar bland alla tonåringar, men särskilt bland tonårsflickor. Så många som 20 % av tonårsflickorna upplever depression.8 Konsekventa känslor av depression ökar sannolikheten att en tonåring kommer att självskada,9 så ökningen av depression bland tonårsflickor kan vara ansvarig för ökningen av självskadebeteende.

Detta väcker en annan fråga: Varför ökar depressionen bland tonårsflickor? Forskare tror att det kan bero på ökad användning av sociala medier och minskad sömn. De två kan till och med vara relaterade, eftersom användning av sociala medier på natten leder till dålig sömn.8 Antalet timmar som tonåringar spenderar online per dag är förknippat med ökad sannolikhet för depression, och sambandet mellan användning av sociala medier och depression är starkare bland tonårsflickor än bland pojkar.10 Tonårsflickor rapporterar också oftare än pojkar att de är online ”nästan hela tiden”.11

Cybermobbning är ett annat ökande problem bland tonåringar. Flickor löper över tre gånger större risk att bli cybermobbade än pojkar.12 Mobbning på nätet är särskilt svår att bemöta eftersom offren inte kan komma undan, det stannar på nätet och lärare och föräldrar ofta är omedvetna om att det sker och därför inte ingriper. Forskning har visat att tonåringar som har blivit mobbade på nätet är mer än dubbelt så benägna att skada sig själva som andra.13

För mer information om tonåringars användning av sociala medier och dess förhållande till psykisk hälsa kan du läsa den här artikeln.

Vad kan föräldrarna göra?

Eftersom självskadebeteenden ökar bland ungdomar bör oroliga föräldrar vidta extra försiktighetsåtgärder. Här är några saker som kan hjälpa till att hålla barnen säkra:

Observera tecken. Föräldrar märker ofta känslomässiga förändringar hos ett barn innan de märker fysiska skador. Förändringar i ett barns relationer, kommunikation eller skolprestationer kan vara ett tecken på att barnet har känslomässiga svårigheter. Oroliga föräldrar kan hålla utkik efter små, parallella, linjära skärsår på underarm, överarm eller ben. Oförklarliga skärsår eller repor kan också vara ett bekymmer, särskilt om de dyker upp regelbundet. De som skadar sig själva försöker ofta dölja tecknen genom att bära långärmade kläder, så föräldrar bör vara medvetna om detta.

Prata med ditt barn. Det kan vara svårt att veta var man ska börja om ditt barn uppvisar självskadebeteenden. Var försiktig när du inleder det här samtalet. Behåll lugnet och fokusera på att du älskar ditt barn och är orolig för dess välbefinnande. Betona att du försöker förstå var ditt barn kommer ifrån och att du inte dömer det.

Koppla ihop dig med ditt barns primärvårdare eller terapeut. Ditt barns primärvårdspersonal kan kanske hjälpa din familj att utveckla en handlingsplan. En psykolog kan hjälpa ditt barn att prata igenom vad det upplever och utveckla sunda copingfärdigheter. Dialektisk beteendeterapi (DBT) har till exempel visat sig hjälpa dem som skadar sig själva att sluta skada sig själva.6 DBT är en typ av terapi som lär ut hur man hanterar svåra och överväldigande känslor utan att skada sig själv. En av de färdigheter som lärs ut inom DBT kallas mindfulness, eftersom den uppmuntrar människor att vara medvetna om sina känslor utan att bli överväldigade av dem. DBT kan hjälpa ditt barn att uttrycka och hantera den känslomässiga smärta som kan orsaka självskadebeteende.

För att hitta en terapeut kan du söka i Psychology Today, använda den amerikanska regeringens Substance Abuse and Mental Health Services Administration’s (SAMHSA) Behavioral Health Treatment Services Locator, eller ringa SAMHSA:s nationella hjälplinje (1-800-622-4357). Kom ihåg: Om situationen är potentiellt livshotande ska du omedelbart ringa 911 eller bege dig till sjukhusets akutmottagning.

Ta hushållets säkerhet på allvar. Föräldrarna bör vara medvetna om mediciner, tändstickor, knivar och andra vassa föremål som är lättillgängliga i hemmet. Överväg om några av dessa föremål bör förvaras på ett säkert ställe.

Använd tillgängligt stöd och tillgängliga resurser. Det finns många kostnadsfria utbildnings- och stödresurser tillgängliga. Här är några resurser som du kan utforska:

• Information för föräldrar: What you need to know about self-injury (Cornell Research Program on Self-injury and Recovery)
• Talk about Mental Health: For Parents and Caregivers (U.S. Department of Health and Human Services)
• Alternatives to Self-injury (Kelty Mental Health Resource Center)

Moving Forward

Självskadebeteende är vanligare bland tonåringar än bland vuxna.6 Anta dock inte att din tonårings självskadebeteende eller psykiska hälsoproblem kommer att försvinna av sig självt över tid utan hjälp. Forskning har visat att de som självskadade sig som tonåringar löper större risk att få psykiska problem i vuxen ålder.14 Om du är orolig för att ditt barn kanske skadar sig själv, prata med en professionell person för att ditt barn ska få den hjälp som det behöver.

Alla artiklar granskas och godkänns av dr Diana Zuckerman och andra ledande medarbetare.

The National Center for Health Research är en ideell, opartisk forsknings-, utbildnings- och påverkansorganisation som analyserar och förklarar den senaste medicinska forskningen och uttalar sig om politik och program. Vi tar inte emot finansiering från läkemedelsföretag eller tillverkare av medicinsk utrustning. Ta reda på hur du kan stödja oss här.

1. Olfson M, Wall M, Wang S, Crystal S, Gerhard T, Blanco C. Suicide following deliberate self-harm. American Journal of Psychiatry. 2017; 174(8):765-74.
2. Ohlis A, Bjureberg J, Lichtenstein P, D’Onofrio BM, Fruzzetti AE, Cederlöf M, Hellner C. Comparison of suicide risk and other outcomes among boys and girls who self-harm. European Child & Adolescent Psychiatry. 2020 Feb 13:1-6.
3. Monto MA, McRee N, Deryck FS. Icke-självmordssjälvskadebeteende bland ett representativt urval av amerikanska ungdomar, 2015. American Journal of Public Health. 2018; 108(8):1042-8.
4. Klemera E, Brooks FM, Chester KL, Magnusson J, Spencer N. Self-harm in adolescence: protective health assets in the family, school and community. International Journal of Public Health. 2017; 62(6):631-8.
5. Mercado MC, Holland K, Leemis RW, Stone DM, Wang J. Trends in emergency department visits for nonfatal self-inflicted injuries among youth aged 10 to 24 years in the United States, 2001-2015. JAMA. 2017; 318(19):1931-3.
6. Lockwood J, Daley D, Townsend E, Sayal K. Impulsivitet och självskadebeteende i tonåren: en systematisk genomgång. European Child & Adolescent Psychiatry. 2017; 26(4):387-402.
7. Edmondson AJ, Brennan CA, House AO. Icke-suicidala orsaker till självskadebeteende: En systematisk genomgång av självrapporterade redogörelser. Journal of Affective Disorders. 2016; 191:109-17.
8. Twenge JM, Cooper AB, Joiner TE, Duffy ME, Binau SG. Ålders-, period- och kohorttrender i indikatorer för humörstörningar och självmordsrelaterade utfall i ett nationellt representativt dataset, 2005-2017. Journal of Abnormal Psychology. 2019; 128(3):185.
9. Zubrick SR, Hafekost J, Johnson SE, Sawyer MG, Patton G, Lawrence D. Kontinuiteten och varaktigheten av depression och dess förhållande till icke-suicidalt självskadebeteende och självmordstankar och självmordsbeteende hos ungdomar 12-17 år. Journal of Affective Disorders. 2017; 220:49-56.
10. Kelly Y, Zilanawala A, Booker C, Sacker A. Användning av sociala medier och ungdomars psykiska hälsa: Resultat från den brittiska Millennium Cohort Study. EClinicalMedicine. 2018; 6:59-68.
11. Pew Research Center. Tonåringar, sociala medier & Teknik 2018. Pewresearch.org. https://www.pewresearch.org/internet/2018/05/31/teens-social-media-technology-2018/. Maj 2018.
12. Seldin M, Yanez C. Student Reports of Bullying: Results from the 2017 School Crime Supplement to the National Crime Victimization Survey. Webbtabeller. NCES 2019-054. Nationellt centrum för utbildningsstatistik. 2019 Jul. https://nces.ed.gov/pubs2019/2019054.pdf
13. John A, Glendenning AC, Marchant A, Montgomery P, Stewart A, Wood S, Lloyd K, Hawton K. Självskadebeteende, självmordsbeteenden och cybermobbning hos barn och ungdomar: Systematisk genomgång. Journal of medical internet research. 2018;20(4):e129.
14. Borschmann R, Becker D, Coffey C, Spry E, Moreno-Betancur M, Moran P, Patton GC. 20 års resultat hos ungdomar som skadar sig själva: en befolkningsbaserad kohortstudie. The Lancet Child & Adolescent Health. 2017; 1(3):195-202.