Mer än 3 miljoner människor dog till följd av skadligt bruk av alkohol under 2016, enligt en rapport som Världshälsoorganisationen (WHO) släppte i dag. Detta motsvarar 1 av 20 dödsfall. Mer än tre fjärdedelar av dessa dödsfall skedde bland män. Totalt sett orsakar den skadliga användningen av alkohol mer än 5 % av den globala sjukdomsbördan.

WHO:s globala lägesrapport om alkohol och hälsa 2018 ger en heltäckande bild av alkoholkonsumtionen och den sjukdomsbörda som kan tillskrivas alkohol i hela världen. Den beskriver också vad länderna gör för att minska denna börda.

”Alltför många människor, deras familjer och samhällen drabbas av konsekvenserna av den skadliga användningen av alkohol genom våld, skador, psykiska hälsoproblem och sjukdomar som cancer och stroke”, säger Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör för WHO. ”Det är dags att intensifiera åtgärderna för att förhindra detta allvarliga hot mot utvecklingen av hälsosamma samhällen.”

Av alla dödsfall som kan tillskrivas alkohol berodde 28 % på skador, t.ex. från trafikolyckor, självskadebeteende och mellanmänskligt våld, 21 % på matsmältningsstörningar, 19 % på hjärt- och kärlsjukdomar och resten på infektionssjukdomar, cancer, psykiska störningar och andra hälsoproblem.

Trots vissa positiva globala trender i förekomsten av tungt episodiskt drickande och antalet alkoholrelaterade dödsfall sedan 2010 är den totala sjukdoms- och skadebördan som orsakas av skadlig alkoholanvändning oacceptabelt hög, särskilt i den europeiska regionen och den amerikanska regionen.

Globalt beräknas 237 miljoner män och 46 miljoner kvinnor lida av alkoholrelaterade störningar med den högsta prevalensen bland män och kvinnor i Europaregionen (14,8 % och 3,5 %) och i Nord- och Sydamerika (11,5 % och 5,1 %). Alkoholmissbruksproblem är vanligare i höginkomstländer.

Den globala konsumtionen förutspås öka under de kommande tio åren

Varje 2,3 miljarder människor beräknas dricka alkohol för närvarande. Alkohol konsumeras av mer än hälften av befolkningen i tre WHO-regioner – Nord- och Sydamerika, Europa och västra Stillahavsområdet. Europa har den högsta konsumtionen per capita i världen, även om konsumtionen per capita har minskat med mer än 10 % sedan 2010. Nuvarande trender och prognoser pekar på en förväntad ökning av den globala alkoholkonsumtionen per capita under de kommande tio åren, särskilt i regionerna Sydostasien och västra Stilla havet samt i regionen Amerika.

Hur mycket alkohol dricker människor?

Den genomsnittliga dagliga konsumtionen för människor som dricker alkohol är 33 gram ren alkohol per dag, vilket ungefär motsvarar två glas (150 ml vardera) vin, en stor flaska öl (750 ml) eller två shots (40 ml vardera) spritdrycker.

I hela världen dricker mer än en fjärdedel (27 %) av alla 15-19-åringar för närvarande alkohol. Den högsta andelen drickande är bland 15-19-åringar i Europa (44 %), följt av Nord- och Sydamerika (38 %) och västra Stillahavsområdet (38 %). Skolundersökningar visar att alkoholanvändningen i många länder börjar före 15 års ålder med mycket små skillnader mellan pojkar och flickor.

I hela världen konsumeras 45 % av den totala registrerade alkoholen i form av spritdrycker. Öl är den andra alkoholhaltiga drycken när det gäller ren alkohol som konsumeras (34 %) följt av vin (12 %). Över hela världen har det endast skett mindre förändringar i preferenserna för alkoholhaltiga drycker sedan 2010. De största förändringarna ägde rum i Europa, där konsumtionen av sprit minskade med 3 % medan konsumtionen av vin och öl ökade.

Däremot hade mer än hälften (57 %, eller 3,1 miljarder människor) av den globala befolkningen i åldern 15 år och äldre avstått från att dricka alkohol under de senaste 12 månaderna.

Fler länder måste vidta åtgärder

”Alla länder kan göra mycket mer för att minska hälsokostnaderna och de sociala kostnaderna för den skadliga användningen av alkohol”, säger Dr Vladimir Poznyak, samordnare för WHO:s enhet för hantering av substansmissbruk. ”Beprövade, kostnadseffektiva åtgärder omfattar höjda skatter på alkoholhaltiga drycker, förbud mot eller begränsningar av alkoholreklam och begränsning av den fysiska tillgängligheten av alkohol.”

Höginkomstländer är mer benägna att ha infört dessa strategier, vilket väcker frågor om global jämlikhet på hälsoområdet och understryker behovet av större stöd till låg- och medelinkomstländer.”

Nästan alla (95 %) länder har punktskatter på alkohol, men färre än hälften använder sig av andra prisstrategier, t.ex. förbud mot försäljning under självkostnadspris eller volymrabatter. Majoriteten av länderna har någon form av begränsning av ölreklam, där totalförbud är vanligast för tv och radio men mindre vanligt för internet och sociala medier.

”Vi skulle vilja se att medlemsstaterna tillämpar kreativa lösningar som räddar liv, t.ex. beskattning av alkohol och begränsning av reklam. Vi måste göra mer för att minska efterfrågan och nå det mål som regeringarna har satt upp om en relativ minskning av alkoholkonsumtionen globalt med 10 procent mellan 2010 och 2025”, tillade Tedros.

En minskning av den skadliga användningen av alkohol kommer att bidra till att uppnå ett antal hälsorelaterade mål i målen för hållbar utveckling, bland annat de som rör mödra- och barnhälsa, smittsamma sjukdomar, icke smittsamma sjukdomar och psykisk hälsa, skador och förgiftningar.