Tabellerna och figurerna nedan visar hur smältpunkten förändras med ökande kolnummer upp till C33 för olika typer av kolväten, alkoholer och karboxylsyror. Mer detaljerade definitioner och exempel på molekylstrukturer för de olika klasserna av organiska föreningar ges under figurerna.
- Smältpunkt – den temperatur vid vilken ett fast ämne övergår till vätska
- Kokpunkt – den temperatur vid vilken en vätska övergår till gas
För kolväten med samma kolnummer ökar kokpunkten i följande ordning:
multisubstituerad alkan < singelsubstituerad alkan < singelsubstituerad alken < normal alken < normal alkan < alkylcyklohexan < alkylbensen < cyklosan < cykloalken < cykloalkan < 2-, 4- och 3-alkanol / 1-alkylnaftalen < 1-alkanol < normal alkansyra
För smältpunkterna är trenderna mer varierande med ökande kolantal för de olika typerna av kolväten.
Se även kokpunkter för kolväten, alkoholer och syror, densiteter för olika typer av organiska föreningar samt densitet, kok- och smältpunkter för kväve- och svavelföreningar.
Se även pKa-värden för fenoler, alkoholer och karboxylsyror.
För fullständig tabell – rotera skärmen!
| Smältpunkt för kolväten, alkoholer och syror, C1-C16, anges i °C | ||||||||||||||||||||
| Kolvätenummer | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | ||||
| Alkylcyklohexan* | -127 | -113 | -95 | -78 | -58 | -48 | -31 | -20 | -10 | -2 | ||||||||||
| 2,2-dimetylalkan | -17 | -100 | -123 | -121 | -113 | |||||||||||||||
| 3-metylalkan | -118 | -119 | -121 | -108 | -85 | -80 | -58 | |||||||||||||
| Alkylbenzen* | 6 | -95 | -95 | -100 | -88 | -75 | -63 | -48 | -36 | -24 | -14 | |||||||||
| Alkylcyklopentan | -142 | -138 | -117 | -108 | -83 | -73 | -61 | -45 | -29 | -22 | ||||||||||
| 2-metylalkan | -160 | -160 | -154 | -118 | -110 | -80 | -75 | -49 | -47 | |||||||||||
| 1-alken | -169 | -185 | -185 | -165 | -140 | -119 | -102 | -81 | -66 | -49 | -35 | -23 | -13 | -4 | ||||||
| 2-metylalken | -140 | -138 | -136 | -103 | -90 | -78 | -64 | -51 | ||||||||||||
| N-alkan | -183 | -183 | -188 | -138 | -130 | -95 | -91 | -57 | -53 | -30 | -26 | -10 | ||||||||
| 1-alkyne | -81 | -103 | -126 | -106 | -132 | -81 | -79 | -50 | -44 | -25 | -19 | 1 | 15 | |||||||
| 3-Alkanol | -70 | -70 | -45 | 22 | -8 | |||||||||||||||
| Cykloalken** | -135 | -104 | -55 | |||||||||||||||||
| 4-Alkanol | -41 | -41 | -11 | |||||||||||||||||
| 2-alkanol | -88 | -88 | -73 | -23 | -32 | -35 | -5 | 0 | 19 | |||||||||||
| 1-Alkanol | -98 | -114 | -124 | -89 | -78 | -46 | -33 | -15 | -5 | 7 | 17 | 24 | 31 | 38 | 44 | |||||
| Cykloalkan** | -129 | -91 | -94 | 7 | -8 | 15 | 11 | 10 | ||||||||||||
| Alkansyra | 8 | 17 | -21 | -5 | -34 | -4 | -7 | 17 | 12 | 31 | 29 | 44 | 42 | 63 | ||||||
| 1-alkylnaftalen | 80 | -31 | -14 | -9 | -20 | -25 | -18 | |||||||||||||
| Smältpunkt för kolväten, alkoholer och syror, C1-C16, anges i °F | ||||||||||||||||||||
| Kolvätenummer | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | ||||
| Alkylcyklohexan* | -197 | -171 | -139 | -108 | -72 | -54 | -24 | -5 | 14 | 29 | ||||||||||
| 2,2-dimetylalkan | 2 | -148 | -189 | -186 | -171 | |||||||||||||||
| 3-metylalkan | -180 | -182 | -186 | -162 | -121 | -112 | -72 | |||||||||||||
| Alkylbensen* | 42 | -139 | -139 | -147 | -126 | -103 | -82 | -54 | -33 | -11 | 6 | |||||||||
| Alkylcyklopentan | -224 | -217 | -179 | -162 | -117 | -99 | -78 | -48 | -20 | -8 | ||||||||||
| 2-metylalkan | -255 | -256 | -245 | -180 | -166 | -112 | -103 | -56 | -53 | |||||||||||
| 1-alken | -273 | -302 | -302 | -265 | -220 | -182 | -151 | -114 | -87 | -56 | -31 | -10 | 9 | 25 | 40 | |||||
| 2-metylalken | -221 | -216 | -213 | -153 | -130 | -108 | -83 | -60 | ||||||||||||
| N-Alkan | -297 | -297 | -306 | -217 | -201 | -140 | -131 | -70 | -64 | -21 | -14 | 15 | ||||||||
| 1-alkyne | -113 | -153 | -194 | -158 | -205 | -114 | -111 | -58 | -47 | -13 | -2 | 34 | 59 | |||||||
| 3-alkanol | -94 | -94 | -49 | 72 | 19 | |||||||||||||||
| Cykloalken** | -211 | -154 | -67 | |||||||||||||||||
| 4-alkanol | -42 | -41 | 12 | |||||||||||||||||
| 2-alkanol | -126 | -127 | -99 | -9 | -25 | -31 | 23 | 32 | 66 | |||||||||||
| 1-alkanol | -144 | -173 | -192 | -127 | -108 | -52 | -28 | 6 | 23 | 45 | 62 | 76 | 88 | 100 | 111 | |||||
| Cykloalkan** | -199 | -131 | -137 | 44 | 18 | 59 | 51 | 51 | ||||||||||||
| Alkansyra | 47 | 63 | -5 | 23 | -28 | 25 | 19 | 62 | 54 | 89 | 83 | 111 | 107 | 145 | ||||||
| 1-alkylnaftalen | 177 | -24 | 7 | 17 | -3 | -12 | 0 | |||||||||||||
| * C#(N-alkyl)=0-10 | ||||||||||||||||||||
| ** ringar utan substituenter | ||||||||||||||||||||
Definitioner av organiska föreningar
Kolväte: En organisk förening som helt består av väte och kol.
Huvudgrupper av kolväten:
Alkan: Ett acykliskt mättat kolväte med den allmänna formeln CnH2n+2. Även kallad paraffin.
Alken: En omättad kolväte som innehåller minst en dubbelbindning mellan kol och kol, med den allmänna formeln CnH2n. Även kallad olefin.
Alkan: Ett omättat kolväte som innehåller minst en kol-kol tredubbelbindning, med den allmänna formeln CnH2n-2. Även kallad acetylen.
Cykloalkan: Ett mättat kolväte med en ring (monocykliskt) med den allmänna formeln CnH2n. Kallas även naften.
Cykloalken: En alkenkolväte som innehåller en sluten ring av kolatomer, men som inte har någon aromatisk karaktär, med den allmänna formeln CnH2n-2. Även kallad cykloolefin.
Aromatiskt kolväte: En cyklisk (ringformad), plan (platt) molekyl med en ring av resonansbindningar som uppvisar större stabilitet än andra geometriska eller konnektiva arrangemang med samma uppsättning atomer. Den enklaste av de aromatiska ämnena har 6 kolatomer och innehåller 3 dubbelbindningar. En aromatisk med en ring utan några substituenter kallas bensen, med formeln C6H6.
Polycykliska aromatiska kolväten: kolväten som består av flera aromatiska ringar. En aromatisk kolväte med två ringar utan några substituenter kallas naftalen, med formeln C10H8.
Några undergrupper av kolväten som anges i detta dokument:
Alkyl: En alkansubstituent som saknar ett väte, med den allmänna formeln CnH2n+1
2-metylalkan: En grenad alkan, med en metylgrupp kopplad till den andra kolatomen i huvudkolkedjan.
3-metylalkan: En grenad alkan, med en metylgrupp kopplad till den tredje kolatomen i huvudkolkedjan.
2-metylalken: En grenad alken med en metylgrupp kopplad till den andra kolatomen i huvudkolkedjan.
Alkylcycklohexan: En grenad alken med en metylgrupp kopplad till den andra kolatomen i huvudkolkedjan: En monosubstituerad cyklohexan med en förgrening genom att en alkylgrupp kopplas till ett kol i cyklohexanringen, med den allmänna formeln CnH(2n+1)C6H11.
Alkylcycklopentan: En alkylcycklopentan med en förgrening genom att en alkylgrupp kopplas till ett kol i cyklohexanringen, med den allmänna formeln CnH(2n+1)C6H11: En monosubstituerad cyklopentan med en förgrening via bindning av en alkylgrupp på ett kol i cyklohexanringen, med den allmänna formeln CnH2n+1C5H9.
Alkylbensen: En monosubstituerad bensen med en förgrening genom att en alkylgrupp fästs på ett kol i bensenringen, med den allmänna formeln CnH(2n+1)C6H5.
Alkylnaftalen: En monosubstituerad bensen med en förgrening genom att en alkylgrupp fästs på ett kol i bensenringen, med den allmänna formeln CnH(2n+1)C6H5: En monosubstituerad naftalen med en förgrening via bindning av en alkylgrupp på ett kol i en av de aromatiska ringarna, med den allmänna formeln CnH(2n+1)C10H7.
Vissa andra grupper av organiska föreningar:
Alkohol: En organisk förening där den funktionella hydroxylgruppen (-OH) är bunden till en mättad kolatom
Alkanol: En alkohol där hydroxylgruppen är bunden till en alkan
Karboxylsyra: En organisk förening som innehåller en karboxylgrupp (C(=O)OH). Den allmänna formeln för en karboxylsyra är R-COOH, där R hänvisar till resten av molekylen.
Alkansyra: En karboxylsyra där R är en alkan.