Mental hälsa avser kognitivt, beteendemässigt och känslomässigt välbefinnande. Psykisk hälsa är en viktig aspekt av den allmänna hälsan och välbefinnandet eftersom den kan påverka det dagliga livet, relationerna och den fysiska hälsan. Det är mycket mer än bara frånvaro av psykiska störningar eller funktionshinder. Psykisk hälsa är ett tillstånd av välbefinnande där en individ inser sina egna förmågor, kan vara produktiv och klara av den normala stressen i vardagen och kan bidra till sitt samhälle.

Enligt National Alliance on Mental Illness uppskattar man att en av fem vuxna upplever psykiska problem varje år. Alla människor har en viss risk att utveckla en psykisk störning, oavsett demografiska förhållanden. Några vanliga riskfaktorer är dock sociala och ekonomiska påfrestningar (socioekonomiska förhållanden, yrke, utbildning etc.) och biologiska faktorer, t.ex. en familjehistoria av psykiska störningar.

Den vanligaste psykiska störningen i USA är ångest, som drabbar cirka 40 miljoner vuxna eller cirka 18,1 % av befolkningen. Ångeststörningar är mycket behandlingsbara, men mindre än 40 % av dem som lider (36,9 %) får behandling. Till ångeststörningar hör allmän ångeststörning (GAD), panikstörningar, fobier, tvångssyndrom (OCD) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Samhällsstörningar är en annan vanlig psykisk störning. Till humörstörningar hör bland annat svår depression, bipolär sjukdom och säsongsbetonad affektiv störning. Det är vanligt att de som kämpar med en psykisk störning har flera. Till exempel lider en stor andel av personer som lider av ångest också av depression.

Troligtvis finns det olika behandlingsmetoder tillgängliga för dem som lider av psykiska problem. Behandlingsplanerna är mycket individualiserade för varje person och kan vanligtvis innefatta en kombination av olika behandlingstyper. Behandlingstyperna omfattar psykoterapi (samtalsterapi), medicinering och självhjälp.

Mental Health by State

Mental Health America publicerar varje år sin rapport om tillståndet för mental hälsa. Rapportens mål är att ge en ögonblicksbild av den mentala hälsostatusen bland ungdomar och vuxna, spåra förändringar i förekomsten av psykiska hälsoproblem och tillgången till psykisk hälsovård, förstå hur förändringar i data speglar effekten av politik och lagstiftning samt att öka dialogen och förbättra resultaten för dem med psykiska hälsoproblem.

Nyckelresultat i 2020 års rapport är bland annat:

• Ungdomars psykiska hälsa minskar.
• Prevalensen av psykisk hälsa hos vuxna är relativt stillastående, men självmordstankar ökar.
• Prevalensen av substansbruksstörningar minskade hos både ungdomar och vuxna.
• Flera amerikaner har en sjukförsäkring men deras täckning är inte tillräcklig.
• Det finns fortfarande ett otillfredsställt behov av behandling av psykisk hälsa bland ungdomar och vuxna.
• Ungdomar identifieras inte som personer med emotionella störningar, vilket kan hindra dem från att få tillgång till nödvändiga anpassningar.

I rapporten rankades delstaterna utifrån 15 åtgärder:

• Vuxna med någon form av psykisk sjukdom
• Vuxna med missbruksproblem
• Vuxna med allvarliga självmordstankar
• Ungdomar med minst en allvarlig depressiv episod (MDE) under det senaste året
• Ungdomar. med missbruk under det senaste året
• Ungdomar med allvarlig MDE
• Vuxna med någon psykisk sjukdom som inte fått behandling
• Vuxna med någon psykisk sjukdom som rapporterar ett otillfredsställt behov
• Vuxna med AMY som är oförsäkrade
• Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning som inte kunde träffa en läkare på grund av kostnader
• Ungdomar med psykisk funktionsnedsättning som inte fick psykisk hälsovård
• Ungdomar med allvarlig psykisk funktionsnedsättning som fick en viss konsekvent behandling
• Barn med privat försäkring som inte täckte mentala eller emotionella problem
• Studenter som identifierats med emotionella störningar för ett individuellt utbildningsprogram
• Tillgång till personal inom psykisk hälsa

Rapporten konstaterade att 18.57 % av de amerikanska vuxna, cirka 45 miljoner, lider av psykisk ohälsa och 4,38 % lider av allvarlig psykisk ohälsa. Delstaternas prevalens av psykisk ohälsa varierar från 16,19 % i New Jersey till 25,03 % i Idaho.

Nedan visas varje delstats prevalens av psykisk sjukdom och det ungefärliga antalet personer som upplever en psykisk sjukdom i den delstaten. Staterna är ordnade från den lägsta prevalensen till den högsta prevalensen.