Hej där du!
Okej, det här är faktiskt inte en så lätt fråga att besvara, eftersom gränserna mellan de två kan vara ganska suddiga ibland och termerna används ofta synonymt. Det finns dock en skillnad och jag ska försöka beskriva denna skillnad, och kanske kan det hjälpa dig att avgöra om någon av dem är relevant för dig.
Rådgivning
Rådgivning är vanligtvis kortsiktig (t.ex. bara en handfull sessioner) och inriktad på att identifiera och genomföra potentiella lösningar på en aktuell fråga eller ett aktuellt problem.
Tanken på rådgivning kan ge dig en fruktansvärd bild av att ligga i soffan och berätta hela din familjehistoria, men rådgivningssamtalen är vanligtvis mycket mer inriktade på nuet och de frågor eller problem som gör att du sitter fast, snarare än att gräva alltför djupt i det förflutna (utom i de fall där relevant information behövs). Rådgivarens uppgift är inte att få en fullständig psykologisk och historisk profil av dig, utan snarare att hjälpa dig att utveckla lösningar på ett aktuellt hinder.
Rådgivare använder sig av en uppsättning kärnkunskaper för att göra detta, som omfattar följande:
– Att vara en trevlig person som inte dömer, respektfull och empatisk
– Lyssna noga på vad du säger utan att döma
– Ställa frågor vid behov och uppmuntra dig att utforska frågan/problemet mer ingående
– Reflektera och sammanfatta vad du säger och känner
– Förtydliga de viktigaste frågorna eller problemen. problem som du står inför
– Observera och notera ditt kroppsspråk för att få ytterligare ledtrådar om hur du känner dig
– Tolka eller omformulera vissa av dina upplevelser för att hjälpa dig att anta andra perspektiv eller bättre förstå innebörden av frågan/problemet
– Vid behov, erbjuda förslag, återkoppling eller information om problemet eller möjliga lösningar
– När det är lämpligt (och när förtroende har utvecklats), använda konfrontation eller utmaning för att ändra ditt perspektiv på en fråga
Ett användbart sätt att tänka på rådgivning är som att få en opartisk tredje part som hjälper dig att lösa ett svårt problem. Vanligtvis besöker människor rådgivare för att de inte känner sig bekväma (av någon anledning) att diskutera problemet med familj, vänner eller kollegor.
På Flinders University erbjuder vi en rådgivningstjänst för studenter. Denna tjänst, som är begränsad till vissa sessioner, hjälper studenterna att hitta lösningar på problem som påverkar deras studier, t.ex. uppskjutning, personliga frågor, stresshantering eller relationer till föreläsare/handledare. På samma sätt kan anställda vid Flinders få tillgång till ett litet antal rådgivningssessioner genom EAP-programmet för att hjälpa dem att lösa problem som påverkar deras arbete.
Det finns ibland den felaktiga uppfattningen att rådgivare och rådgivning bara behandlar enkla problem, men i själva verket är det vanligt att människor initialt tar upp ganska komplexa problem med en rådgivare: höga nivåer av ångest, sammanbrott i personliga eller yrkesmässiga relationer, betydande förändringar i levnadsförhållandena eller utsatthet för traumatiska händelser. Rådgivning skiljer sig från terapi, inte så mycket på grund av de aktuella problemens komplexitet som på grund av fokuseringen på kortsiktiga lösningar.
I många fall, även i vissa svåra fall, räcker det med några få sessioner med en rådgivare för att både utveckla och genomföra några lösningar på de problem man står inför. En rådgivare kan till exempel lära en person strategier för att hantera episoder av stor ångest
I vissa fall kan din tid med en rådgivare dock identifiera att de problem som du kämpar med har funnits (i olika former) under lång tid, eller att de är ett resultat av inrotade mönster av beteende, tankar eller känslor. I detta scenario kan rådgivaren föreslå att du behöver terapi.
Terapi/psykoterapi
Terapi eller psykoterapi är en process på medellång till lång sikt som fokuserar på långvariga attityder, tankar, beteenden och känslor som i betydande grad har påverkat en individs livskvalitet, relationer och/eller arbete.
I det här avseendet betraktas terapi ofta som ”djupare” än rådgivning, eftersom den syftar till att avslöja och förändra de grundläggande eller historiska orsakerna till dina problem. Resultaten i terapi är ofta mer dramatiska, eftersom de kan utgöra betydande förändringar i ditt perspektiv, dina övertygelser, din personlighet eller dina känslor.
Terapi är också vanligtvis inriktad på att ge dig de färdigheter som du behöver för att fortlöpande kunna reflektera över dig själv och lära känna dig själv. Sådana färdigheter kan vara oerhört värdefulla efter terapin för att förstå dina omedvetna utlösare och impulser och hur ditt sinne fungerar.
I praktiken kan rådgivning och terapi se väldigt lika ut utifrån. Till exempel är både rådgivnings- och terapisessioner vanligtvis 50-60 minuter. Terapeuter använder också många av samma grundläggande färdigheter som rådgivare.
Där terapi skiljer sig åt är att den vanligtvis är betydligt längre (10+ sessioner) och terapeuter använder ytterligare tekniker och processer som har visat sig (i psykologisk forskning) hjälpa människor i liknande situationer eller med liknande presentationer.
Det ligger utanför den här artikelns räckvidd att täcka in de många typerna av terapi, men några förtjänar att nämnas.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en terapistil som fokuserar på hur dina föreställningar formar dina känslor, tankar och beteenden. I KBT används många praktiska övningar för att hjälpa till att avslöja och utmana dessa övertygelser. KBT är en populär och väl utforskad terapiform och har visat sig vara effektiv vid en rad psykiska störningar som depression, ångest och PTSD.
Psykodynamisk psykoterapi (PDP) är en terapiform som fokuserar på att avslöja de omedvetna krafter som formar en individs känslor, tankar och beteende. PDP använder relationen och interaktionerna mellan klienten och terapeuten för att hjälpa till att belysa några av dessa krafter och utveckla alternativa svar.
Den typ av terapi som du slutligen får är en funktion av a) arten av dina problem (inklusive eventuella formella diagnoser som du får), b) de terapistilar som din terapeut är bekant med, c) vad den psykologiska forskningen säger är hjälpsamt för personer med problem som dina, och d) var du får stöd (t.ex.t.ex. privat psykologi kontra samhällets mentalsjukvård).
Oavsett detta har du som konsument av en terapitjänst rätt att fråga om huruvida den typ av terapi som du får har visat sig vara användbar i forskningen för personer med liknande problem som dina egna. Detta beror på att det är en betydande investering från din sida att gå in i terapi (både närvara och betala).
Vilket är rätt för dig?
Ärligt talat, om du kämpar (oavsett vilket problem du har) är det första steget att bara ta kontakt. Besluten om rådgivning eller typ av terapi kan lösas längre fram. Det är inte ett beslut som du behöver fatta direkt. Var ska du ta kontakt?
Tala med din husläkare
Tala med en av våra husläkare
Tala med en av våra rådgivare
Kontakta en online- eller telefontjänst som Lifeline, Beyondblue, eHeadspace, 7cups
eller ta kontakt med en betrodd vän, kollega eller familjemedlem
Det låter banalt, men det är sant – att ta kontakt är det första och viktigaste steget.