2014 beslutade Laura Look och hennes pojkvän Trevor Eustis att sälja sina ägodelar och flytta in i en skåpbil som de hade döpt till Carlos Vantana. De hade planerat att vandra runt i landet i minst ett år. Men efter mindre än en vecka på vägen tog de en omväg söder om Nashville. Paret körde förbi en stuga i tegel och en blå gungställning med ett fredstecken på toppen. Djupare in i skogen såg de en rad bussar målade med psykedeliska färger. De hade snubblat, helt oavsiktligt, in i en av USA:s mest kända hippieenklaver.

The Wall Street Journal kallade en gång Farm för ”General Motors of American Communes”. Dess grundare, Stephen Gaskin, var en karismatisk lärare i kreativt skrivande från Kalifornien som, medan han trippade på LSD, hade utvecklat en filosofi som en av hans anhängare beskrev som ”Beat Zen och buddhistisk ekonomi”. Gaskin ansåg att Amerika borde återgå till ett naturligt liv; kemiska preventivmedel och abort var enligt honom ”skadliga för samhällsstrukturen”. År 1971 gav han och 300 hippies sig iväg från San Francisco för att leta efter en plats där de kunde bilda en jordbrukskommun och ”få det att gå ihop med jorden”. Till slut bosatte de sig i centrala Tennessee. Till en början bodde de i tipi, armétält och skolbussar som de hade kört ut från Kalifornien och undvek preventivmedel, smink, kaffe, kött, alkohol, våld och hårklippning. Alla avgav ett formellt löfte om fattigdom och gav upp sina ägodelar.

På 1980-talet hade farmens befolkning svällt till 1 200 personer som bodde i gemensamma hem fyllda med växande familjer (Gaskins fru, Ina May, hade startat ett välkänt barnmorskeprogram), men med nya munnar att mätta och ökande sjukvårdskostnader hamnade de i skuldfällan och förlorade nästan sin mark. Gaskin berövades makten, reglerna luckrades upp och de som ville stanna fick veta att de måste hitta arbete och bidra till en budget. Hundratals lämnade landet. I dag finns bara 200 kvar.