SAN DIEGO-Högre procentandelar av transferrinmättnad (TSAT) förutspådde minskad användning av intravenöst järn och erytropoesistimulerande medel (ESA) hos patienter med njursjukdom i slutskedet (ESRD), enligt en ny studie som presenterades vid Kidney Week. Serumferritinnivåer verkade däremot endast förutsäga behovet av intravenöst (IV) järn.
Den ideala nivån på järnlagren, som vanligtvis mäts med TSAT och ferritin, för att optimera effekt och säkerhet är okänd, så forskare från Collaborative Study Group som leds av Kausik Umanath, MD, MS, från Henry Ford Hospital i Detroit, och Jamie P. Dwyer, MD, från Vanderbilt University i Nashville, försökte ta itu med denna fråga med hjälp av försöksdatabasen för en nyligen avslutad klinisk prövning från Collaborative Study Group, en internationell, icke-vinstdrivande organisation som ägnar sig åt rigorös utformning och analys av pilot- och multinationella, storskaliga, randomiserade kliniska prövningar inom relevanta terapiområden.
Förskarteamet undersökte data från en fas 3-studie med ESRD-patienter som slumpmässigt fördelades 2:1 för att få behandling med fosfatbindemedlet ferricitrat eller ett aktivt kontrollfosfatbindemedel som inte innehöll järn. IV-järn tilläts enligt varje studieplatsens bedömning närhelst patienternas ferritinnivåer eller TSAT sjönk till eller under 1 000 ng/mL respektive 30 %.
Resultaten visade att patienter med en TSAT på 34 % och högre hade 37 % lägre sannolikhet att behöva en ESA-dos i det högre intervallet (1 535 enheter per vecka eller mer) för att bibehålla hemoglobin. (Ferritin, i jämförelse, förutsade inte ESA-dosen.) På samma sätt var behovet av högre intravenösa järndoser (48 mg per vecka eller mer) lägre med 58 % för TSAT i det mellersta intervallet (26 %-33 %) och med 77 % för TSAT i det högsta intervallet (34 %- 83 %). Resultaten var likartade när de analyserades med aktiv kontroll eller järncitratbehandling.
Fortsätt läsa
TSAT över 34 % uppvisade lägst användning av både IV järn och ESA. Högre ferritinnivåer förutsade endast lägre användning av IV-järn.
”Våra analyser tyder på att TSAT kan vara en mer illustrativ markör för järnförråd än ferritin hos patienter med ESRD”, säger dr Umanath till Renal & Urology News. ”Eftersom ferritin också är en markör för inflammation är förhöjningar av ferritin hos en ESRD-patient kanske inte alltid ett tecken på ökat järn i kroppen.”
Studien, som är en sekundär analys av data som samlats in i ett annat syfte, saknar en prospektiv prövning som kan utvärdera värdet av järnförråd på högre nivåer än vad som för närvarande används, enligt forskarna. Dessutom användes i studien ett 90-dagars glidande medelvärde av ferritin och TSAT, vilket gör det svårare att tolka en enskild mätning hos en enskild patient vid varje given tidpunkt.
Från december 01, 2015 års nummer av Renal and Urology News