Träd är alla växter och utför de livsprocesser som alla växter delar. Träd är dock egentligen ingen egen vetenskaplig grupp. Träd kan vara kottbärande växter (gymnospermer), blommande växter (angiospermer) eller ormbunkar.

Alla växtgrupper som inkluderar träd är kärlväxter. Det innebär att de har kärlvävnader som kallas xylem och floem. Xylem och phloem förbinder alla delar av växten och transporterar vatten, mineraler och tillverkad mat runt samtidigt som de utgör en del av växternas strukturella stöd.

Vad gör en växt till ett träd?

Alla träd är fleråriga växter. Många trädsorter lever i tiotals eller till och med hundratals år, och de tenderar att leva längre än de flesta andra typer av växter. Träd skiljer sig också från många andra växter på följande sätt:

• Träd har vanligtvis en permanent vedartad stam eller stam.
• De flesta träd växer till en ansenlig höjd och bär vanligtvis sidogrenar på ett visst avstånd från marken.

Stråkiga buskar är också vedartade växter men tenderar att ha flera fleråriga stammar och är vanligtvis kortare än 4 m. På Nya Zeeland brukar vi inte skilja så mycket mellan träd och vedartade buskar. En anledning till detta är att många av våra växter varierar avsevärt i sina växtsätt beroende på vilket klimat de växer i.

Hur växer växter?

Växter blir större på grund av specialiserade delningsvävnader som kallas meristem. Dessa finns i skottspetsar, rotspetsar och sidoknoppar samt i spetsarna av eventuella grenar eller sidostjälkar. Cellerna i dessa meristematiska vävnader delar sig aktivt genom mitos, vilket gör att växten blir större. Detta kallas primär växttillväxt.

Det finns också meristematiska celler inuti de vaskulära vävnaderna (xylem och floem) som löper upp och ner inuti växtens stammar, rötter och blad.

Hur tillverkar träd ved?

Den största anledningen till att träden kan växa sig så stora är att de har förmågan att skapa vedartad vävnad när de växer. Denna process kallas sekundär växttillväxt. Trä innehåller en kemikalie som kallas lignin. Lignin är en komponent i de flesta växtcellväggar och ger styvhet och form. Det är också en viktig komponent i kärlvävnader och finns i stora mängder i alla kärlväxter, vilket ger struktur och stöd. Ligninets hydrofoba egenskaper hjälper också xylemen att transportera vatten.

I vedartade växter växer kärlbuntarna i sidled runt växtstammens insida och förenas när växten blir äldre. De blir de band av kärlvävnader som du kan se i ett tvärsnitt av stammen.

Varje år blir den vedartade stammen bredare på grund av att ny xylem och floem bildas av den meristematiska vävnaden. Denna vävnad kallas cambium i en vedartad stam. Träet utgörs av xylemet, och floemet (utanför cambiet) blir en del av barken.

När nytt loem bildas trycks det gamla loemet ut för att bli bark på utsidan av stammen/stammen.

När det nya xylemet åldras blir det alltmer lignifierat. Så småningom slutar det gamla xylemet att transportera vatten och blir trädets kärnved. Det aktiva xylemet i ett träd kallas också för splintved. Ringarna i en trädstam visar den årliga tillväxten av xylem, som när det har blivit ved till stor del bara består av lignin och cellulosa.