Den juridiska gränsen mellan en kyrka och en religiös eller trosbaserad organisation är inte alltid tydlig. Skillnaden är dock viktig, eftersom kyrkor är undantagna från vissa rättsliga krav som annars i stort sett kan gälla för religiösa organisationer.
På grund av konstitutionella skäl kan begreppet ”kyrka” finnas, men är inte definierat, i Internal Revenue Code (IRC). För att avgöra om en religiös organisation är en kyrka för federala skattesyften granskar IRS en uppsättning fjorton (14) kännetecken, tillsammans med andra relevanta fakta och omständigheter, bland annat om organisationen har en etablerad gudstjänstlokal, en församling och regelbundna religiösa tjänster. Ingen enskild egenskap är avgörande och det finns inte heller något särskilt antal egenskaper som garanterar att organisationen är en ”sann” kyrka.
Den subjektiva karaktären hos IRS test av ”fakta och omständigheter” för att skilja kyrkor från andra religiösa organisationer gör det svårt att dra en definitiv gräns mellan kyrkor och religiösa organisationer för federala skatteändamål. Med detta sagt är religiösa organisationer som inte är kyrkor i allmänhet inte platser där en församling regelbundet bedriver gudstjänst och deltar i religiösa gudstjänster. Istället kan de vara icke-konfessionella ministerier som organiseras för att studera eller främja religion eller organisationer med ett uppdrag som härrör från en religiös text eller uppriktigt hållna och djupt rotade religiösa övertygelser.
Nedan följer en diskussion om flera federala och delstatliga lagar som ger kyrkor olika behandling jämfört med den bredare kategorin av religiösa eller trosbaserade organisationer.
Att erkänna federal skattebefriad status
För att vara befriade från federal inkomstskatt måste religiösa organisationer och kyrkor vara organiserade och drivas uteslutande för religiösa ändamål och följa IRC:s förbud mot privat inmutning och politisk kampanjaktivitet samt dess begränsning av lobbyverksamhet.
Religiösa organisationer måste lämna in en ansökan om erkännande av undantag (formulär 1023) till IRS.
Kyrkor, å andra sidan, erkänns automatiskt som undantagna och behöver inte lämna in någon ansökan till IRS. Trots detta väljer vissa kyrkor att ansöka eftersom ett IRS determination letter kan göra det lättare att ansöka om undantag från statliga skatter eller registreringskrav och ge givare en försäkran om att bidrag till kyrkan är avdragsgilla.
Lobbying and the 501(h) Election
En organisation, inklusive en religiös organisation eller en kyrka, får inte kvalificera sig för befrielse från federal inkomstskatt om en väsentlig del av dess verksamhet går ut på att försöka påverka lagstiftningen (dvs. lobbying). I allmänhet avgörs huruvida en organisations försök att påverka lagstiftningen utgör en väsentlig del av dess verksamhet (och därför äventyrar dess skattebefriade status) genom ett test av ”fakta och omständigheter”, genom vilket IRS tar hänsyn till ett antal faktorer, inklusive den tid och de utgifter som ägnas åt lobbying (”the substantial part test”).
Religiösa organisationer har möjlighet att välja ”expenditure test” i stället för ”substantial part test”. Enligt utgiftstestet kommer omfattningen av en religiös organisations lobbyverksamhet inte att äventyra dess skattebefriade status, förutsatt att dess utgifter, relaterade till verksamheten, normalt inte överstiger ett belopp som anges i IRC Section 4911. I slutändan ger utgiftstestet större klarhet om hur mycket lobbyverksamhet en organisation får bedriva innan dess skattebefriade status äventyras. Kyrkor kan däremot inte välja utgiftstestet.
Annual Information Return
Religiösa organisationer måste lämna in en årlig informationsdeklaration (Form 990, Form 990-EZ eller Form 990-N e-Postcard) till IRS med information till IRS och till allmänheten om organisationens finanser och verksamhet under året. Kyrkor är undantagna från detta krav även om vissa kyrkor väljer att lämna in en årlig informationsdeklaration för att öka insynen.
Federal and State Unemployment Tax
Kyrkor och religiösa organisationer behöver inte betala federala arbetslöshetsskatter eftersom tjänster som tillhandahålls 501(c)(3)-organisationer generellt sett är undantagna från definitionen av ”anställning” enligt den federala lagen om arbetslöshetsskatt. Delstaterna samlar in arbetslöshetsförsäkringsskatt enligt sina egna lagar om arbetslöshetsskatt och kraven för att lämna in uppgifter varierar från delstat till delstat. Vissa religiösa organisationer kan vara skyldiga att betala statlig arbetslöshetsskatt, medan kyrkor i allmänhet är befriade från att betala statlig arbetslöshetsskatt. Vissa kyrkor väljer frivilligt att betala sådan skatt så att anställda som sägs upp utan giltig orsak har rätt till arbetslöshetsersättning.
Social Security &Medicare Taxes
Kyrkor och religiösa organisationer är generellt sett skyldiga att samla in, betala och rapportera anställningsskatter enligt den federala lagen om försäkringsersättning (Federal Insurance Compensation Act, FICA) för sina anställda. En kyrka som av religiösa skäl motsätter sig betalning av socialförsäkrings- och Medicare-skatter kan välja undantag från betalning av arbetsgivarens andel av FICA-skatterna genom att lämna in blankett 8274. Kyrkan måste lämna in blankett 8274 före det första datum då kyrkan måste lämna in sin första kvartalsvisa skattedeklaration för anställning (blankett 941). Om kyrkan väljer det kommer de anställda, liksom prästerna, att vara ansvariga för att betala socialförsäkrings- och sjukförsäkringsskatt på sin lön enligt Self-Employment Contributions Act (SECA).
Präster omfattas av unika regler när det gäller anställningsskatter. Även om en präst betraktas som anställd enligt sedvanerättsliga regler, betraktas betalningar för tjänster som präst som inkomst från eget företagande. Därför betalar en präst, om han inte är undantagen, socialförsäkringsskatt och Medicare-skatt på sin lön och sitt bostadsbidrag enligt SECA och omfattas inte av FICA-skatt eller källsortering av inkomstskatt. SECA:s arbetsskattebetalningar görs vanligtvis i kvartalsvisa uppskattningar, med hjälp av kuponger eller vouchrar. Kyrkorna får inte betala SECA-skatt för sina präster, men många kyrkor hjälper prästerna genom att ge dem ett ”socialförsäkringsbidrag” på minst 50 % av SECA-skatten. Denna ersättning är ofta ungefär lika stor som den FICA-skatt som kyrkan skulle betala om prästen behandlades som anställd med avseende på anställningsskatt.
IRS Audits
I allmänhet har IRS rätt att genomföra undersökningar av skattebefriade organisationer, inklusive religiösa organisationer, för att fastställa om de uppfyller alla tillämpliga krav i IRC. IRS befogenhet att granska kyrkor är dock begränsad. Det är viktigt att notera att dessa begränsningar inte gäller för kyrkans integrerade hjälporganisationer. IRS får endast inleda en granskning av en kyrka om en lämplig tjänsteman på hög nivå vid finansdepartementet rimligen anser, på grundval av en skriftlig redogörelse för fakta och omständigheter, att kyrkan 1) kanske inte är berättigad till federal skattebefrielse, eller 2) kanske inte betalar skatt på en icke-relaterad affärsverksamhet eller annan beskattningsbar verksamhet. Denna begränsning gäller inte alla förfrågningar eller undersökningar. IRS kan till exempel fortfarande göra en rutinmässig begäran om information. Dessutom gäller begränsningarna för kyrkliga förfrågningar inte brottsutredningar eller utredningar av skattskyldigheten för en person med anknytning till kyrkan (t.ex. en donator eller präst).
Affordable Care Act
Generellt sett omfattas religiösa organisationer och kyrkor av bestämmelserna i Affordable Care Act. Kyrkor och religiösa organisationer som har en uppriktig religiös invändning mot att upprätta eller upprätthålla en sjukförsäkringsplan som ger täckning för preventivmedel är dock undantagna från Affordable Care Act’s mandat att arbetsgivare ska ge tillgång till en sjukförsäkring för anställda som täcker förebyggande tjänster för kvinnor.
Statliga skatter och registreringskrav
Generellt sett omfattas kyrkorna av samma regler för statlig fastighetsskatt och omsättnings- och användningsskatt som religiösa organisationer. Många delstater befriar kyrkor och religiösa organisationer från betalning av fastighetsskatt på mark som ägs av organisationen och som används för religiösa ändamål. Huruvida detta undantag är tillgängligt och vilka krav som gäller varierar från stat till stat. I New York är till exempel fast egendom som ägs av ett icke-vinstdrivande företag som är organiserat eller bedrivs uteslutande för religiösa ändamål och som uteslutande används för att genomföra organisationens religiösa syfte helt befriad från beskattning och, för vissa ändamål, från särskilda ad valorem-skatter.
I vissa delstater finns dessutom breda befrielser från omsättnings- och användningsskatt som är tillämpliga på kyrkor och religiösa organisationer. I New York är till exempel organisationer som inrättats och drivs uteslutande för religiösa ändamål befriade från omsättnings- och bruksskatt. Andra stater undantar dock endast vissa inköp eller försäljningar som görs av kyrkor eller religiösa organisationer. Mississippi kräver till exempel att kyrkor och religiösa organisationer ska samla in och betala skatt på inköp och försäljning, med undantag för inköp av elektricitet, gas, andra bränslen och dricksvatten som används på egendom som i första hand används för religiösa eller utbildningsmässiga ändamål.
Sluttligen har vissa delstater ett brett undantag från kravet på att registrera sig för att samla in välgörenhetsbidrag för kyrkor och religiösa organisationer, medan andra bara undantar kyrkor och deras integrerade hjälporganisationer. New York undantar till exempel alla företag som är organiserade enligt lagen om religiösa företag (Religious Corporations Law), andra religiösa organisationer samt välgörenhetsorganisationer och organisationer som drivs, övervakas eller kontrolleras av eller i samband med en religiös organisation. Däremot undantar West Virginia endast kyrkor, synagogor, sammanslutningar eller konventioner av kyrkor, religiösa ordnar eller religiösa organisationer som är en integrerad del av en kyrka som kvalificerar sig som skattebefriade enligt IRC 501(c)(3) och som är befriade från att lämna in en årlig informationsdeklaration till IRS.