Skador på hjärnan eller ryggmärgen kan orsaka paraplegi eller quadriplegi.

Ryggmärgsskada

Varje år inträffar 250 000-500 000 ryggmärgsskador i världen. Ryggmärgen är en lång, rörliknande struktur. Den består av buntar av nervfibrer som förmedlar signaler mellan hjärnan och resten av kroppen.

Ryggradens ben – kotorna – skyddar ryggmärgen från fysiska skador. Ett slag eller ett fall kan dock bryta eller rubba en kotpelare och skada ett segment av ryggmärgen.

Den resulterande inflammationen kan förstöra myelinskidan som omger nervfibrerna. Nerver med skadade mantlar kan inte överföra elektriska signaler lika snabbt eller effektivt som vanligt.

Effekterna av en ryggmärgsskada varierar beroende på var skadan uppstår. Till exempel kan en skada i sakrala eller lumbala regionen i nedre delen av ryggen orsaka förlamning i benen och den nedre delen av buken.

En skada som involverar de thorakala spinalnerverna i övre delen av ryggen kan orsaka förlamning eller svaghet i bröstet, buken och benen.

Uttrycket ”cervikal ryggmärg” avser ryggmärgen i nacken. Skador i detta område kan orsaka förlamning av hela kroppen under nacken.

Motorfordonsolyckor och fallolyckor är vanligtvis ansvariga för trauma som bryter eller krossar kotorna och skadar ryggmärgen.
Om det i stället är ett hälsoproblem, till exempel en ryggmärgsinfarkt, artrit, cancer, infektion eller diskdegeneration, som är orsaken till att ryggmärgen skadas, kallar läkarna detta för en icke-traumatisk ryggmärgsskada.

Stroke

Enligt siffror från 2017 respektive 2013 var stroke den femte vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till förlamning i USA

En stroke inträffar när förträngda, blockerade eller trasiga blodkärl avbryter blodtillförseln till hjärnan och, mindre vanligt, ryggmärgen. Utan en tillräcklig mängd syrerikt blod börjar hjärncellerna dö, vilket leder till förlamning.

Förlamning till följd av en stroke drabbar vanligtvis en sida av kroppen. Skador på den nedre delen av hjärnan som ansluter till ryggmärgen kan dock orsaka muskelsvaghet eller förlamning på båda sidor.

Det finns även andra symtom på stroke:

• En plötslig, svår huvudvärk
• synsproblem
• svindel eller balansförlust
• svårigheter att gå
• svårigheter att tala
• förvirring

Cerebral pares

Cerebral pares hänvisar till en grupp neurologiska sjukdomar som påverkar hjärnans yttersta lager, som kallas hjärnbarken, som kontrollerar muskelrörelser.

I de flesta fall finns cerebral pares redan från födseln. Vissa barn utvecklar den dock efter en huvudskada eller infektion som orsakar inflammation i hjärnan.

Avhängigt av skadans läge och svårighetsgrad kan cerebral pares orsaka:

• koordinationsproblem
• muskelstelhet
• involontära rörelser,
• paraplegi eller quadriplegi

Multipel skleros (MS)

MS är en inflammatorisk sjukdom som angriper myelinskidan som täcker nervfibrerna i hjärnan, ryggmärgen och synnerverna.

MS orsakar en mängd olika symtom som sträcker sig från lätt domningar till betydande muskelsvaghet som förändrar en persons gång.

Andra symtom är bland annat:

• kronisk smärta
• muskelspasmer i benen
• prickande eller en känsla av nålar i ansikte, kropp eller lemmar
• känslan av en elektrisk stöt som går från nacken in i armar eller ben, vilket kallas Lhermittes tecken
• förlust av koordination eller yrsel

Svåra former av MS kan orsaka partiell eller fullständig förlamning, även om detta endast inträffar i ungefär en tredjedel av MS-fallen. De flesta personer med MS kan gå, även om många behöver ett hjälpmedel, till exempel en käpp eller kryckor.

Andra orsaker

Andra möjliga orsaker till förlamning är bland annat:

• En blodpropp eller tumör på ryggmärgen
• Reumatoid artrit som orsakar inflammation i toppen av ryggraden
• Ryggmärgsinfektioner, till exempel på grund av polio, hiv, West Nile-virus, eller syfilis
• ärftliga sjukdomar, t.ex. ärftlig spastisk paraplegi eller Andersen-Tawils syndrom
• neurodegenerativa sjukdomar, t.ex. amyotrofisk lateralskleros – även känd som motorneuronsjukdom eller Lou Gehrigs sjukdom