Reporter/redaktörer/producenter anmärkning: Följande inslag har producerats av American Psychological Association. Du får återge det i sin helhet eller delar av det. Vi begär bara att du anger APA som källa. Vi har också ett fotografi av Kasser som kan tryckas om.

Var semestern densamma utan lite materialism i blandningen? Vad innebär det i dagens konsumtionssamhälle att vara materialistisk, och är det nödvändigtvis något dåligt? Psykologer har genomfört forskning som har hjälpt till att besvara dessa frågor och många fler.

Tim Kasser, PhD, är professor i psykologi vid Knox College i Galesburg, Illinois, och specialiserar sig på materialism och välbefinnande. Bland Kassers många artiklar och böcker kan nämnas ”The High Price of Materialism”, som publicerades 2002, och ”Psychology and Consumer Culture” 2004. Kasser har tidigare varit biträdande redaktör för APA:s tidskrift Journal of Personality and Social Psychology® och har doktorerat i psykologi vid University of Rochester.

APA ställde nyligen följande frågor till Kasser:

APA: Vad innebär det att vara materialistisk och varför ses det generellt sett negativt? Varför är vissa människor materialistiska och andra inte?

Kasser: Det är en fråga om att vara materialistisk innebär att ha värderingar som prioriterar relativt högt att tjäna mycket pengar och ha många ägodelar samt image och popularitet, vilket nästan alltid uttrycks via pengar och ägodelar.

Jag tror att materialism ses i ett negativt ljus därför att människor kan ha haft obehagliga upplevelser med materialistiska människor. Vi vet från forskning att materialism tenderar att förknippas med att behandla andra på ett mer tävlingsinriktat, manipulativt och själviskt sätt, samt att vara mindre empatisk. Ett sådant beteende uppskattas vanligtvis inte av den genomsnittliga personen, även om det uppmuntras av vissa aspekter av vårt kapitalistiska ekonomiska system.

Forskningen visar på två uppsättningar faktorer som leder till att människor har materialistiska värderingar. För det första är människor mer materialistiska när de utsätts för budskap som tyder på att sådana strävanden är viktiga, oavsett om det sker genom deras föräldrar och vänner, samhället eller media. För det andra, och något mindre uppenbart – människor är mer materialistiska när de känner sig osäkra eller hotade, oavsett om det är på grund av avslag, ekonomisk rädsla eller tankar på den egna döden.

APA: Hur har medierna, särskilt de sociala medierna, påverkat materialismen i världen i dag?

Kasser: Kasser: Forskningen visar att ju mer människor tittar på tv, desto mer materialistiska är deras värderingar. Det beror förmodligen på att både programmen och reklamen sänder budskap som tyder på att lyckliga, framgångsrika människor är rika, har fina saker och är vackra och populära. Man måste komma ihåg att åtminstone i USA ägs den stora majoriteten av medierna av ett fåtal vinstdrivande företag som tjänar pengar på att sälja reklam, och syftet med reklam är att sälja produkter.

En studie som jag nyligen publicerade tillsammans med psykologen Jean Twenge spårade hur materialismen har förändrats hos amerikanska gymnasieungdomar under några decennier och kopplade samman dessa förändringar med de nationella reklamutgifterna. Vi fann att det gick att förutsäga i vilken utsträckning en viss årskurs av gymnasieungdomar brydde sig om materialistiska strävanden utifrån hur stor del av den amerikanska ekonomin som kom från reklam- och marknadsföringsutgifter – ju mer reklamen dominerade ekonomin, desto mer materialistiska var ungdomarna.

En studie av amerikanska och arabiska ungdomar visade att materialismen är högre när användningen av sociala medier ökar. Resultaten tyder på att precis som tv-användning är förknippad med mer materialism, så är även användningen av sociala medier det. Det är logiskt eftersom de flesta meddelanden i sociala medier också innehåller reklam, vilket är hur företagen inom sociala medier går med vinst.

APA: Vad är skillnaden mellan att vara extremt materialistisk och att vara en tvångsmässig shoppare? Riskerar en materialistisk person att bli en tvångsköpare?

Kasser: Materialism handlar om värderingar och önskemål om pengar, ägodelar och liknande. Tvångskonsumtion är när en person känner sig oförmögen att kontrollera önskan att konsumera, ofta för att hon eller han försöker fylla en tomhet eller övervinna ångest. Materialism och tvångskonsumtion är relaterade till varandra. I en nyligen genomförd metaanalys av sambandet mellan materialism och människors välbefinnande fann vi att korrelationen mellan människors materialism och i vilken utsträckning de rapporterade problem med tvångskonsumtion var stark och konsekvent i många studier.

Medan materialism är en riskfaktor för tvångskonsumtion är de inte samma sak. En annan psykolog, Miriam Tatzel, menar att vissa materialister är ”lösa” med sina pengar och andra är ”strama”. Båda typerna av människor bryr sig om att ha pengar och ägodelar, men den lösa materialisten kommer att spendera och spendera och spendera, medan den strikta materialisten kommer att vara mer som Scrooge eller Silas Marner och försöka samla på sig rikedomar.

APA:

Kasser: Vad kan vara några positiva aspekter av materialism?

Kasser: Vi vet från litteraturen att materialism är förknippat med lägre nivåer av välbefinnande, mindre prosocialt interpersonellt beteende, mer ekologiskt destruktivt beteende och sämre akademiska resultat. Det är också förknippat med fler utgiftsproblem och skulder. Ur mitt perspektiv är allt detta negativa resultat.

Men ur ett ekonomiskt/socialt systems synvinkel, som är beroende av utgifter för att driva fram höga vinstnivåer för företag, ekonomisk tillväxt för nationen och skatteintäkter för staten, kan konsumtion och överutnyttjande i samband med materialism ses som något positivt.

APA:

Kasser: Vad säger den psykologiska forskningen om materialismens koppling till lycka? Det är den längsta forskningssträngen i materialismlitteraturen som handlar om sambandet mellan materialism och välbefinnande. Mina kollegor vid University of Sussex och jag publicerade nyligen en metaanalys som visade att det negativa sambandet mellan materialism och välbefinnande var konsekvent över alla typer av mått på materialism, typer av människor och kulturer. Vi fann att ju högre grad av materialistiska värderingar människor stödde, desto mer upplevde de obehagliga känslor, depression och ångest, desto mer rapporterade de fysiska hälsoproblem, som mag- och huvudvärk, och desto mindre upplevde de trevliga känslor och kände sig nöjda med sina liv.

Den mest stödda förklaringen till varför välbefinnandet är lägre när materialismen är hög handlar om psykologiska behov. Närmare bestämt är materialistiska värderingar förknippade med att leva sitt liv på ett sätt som gör ett relativt dåligt jobb med att tillfredsställa psykologiska behov av att känna sig fri, kompetent och ansluten till andra människor. När människor inte får sina behov väl tillfredsställda rapporterar de lägre nivåer av välbefinnande och lycka samt mer ångest.

APA: Hur påverkar religiös tro materialismen, särskilt under julhelgen?

Kasser: Hur påverkar religiös tro materialismen, särskilt under julhelgen?

Kasser: Ett par studier har visat att det negativa förhållandet mellan materialism och välbefinnande är ännu starkare för människor som är religiösa. Detta beror förmodligen på att det finns en konflikt mellan materialistiska och religiösa strävanden. Det vill säga, forskning om hur människors värderingar är organiserade har visat att vissa mål är lätta att eftersträva samtidigt, men att andra står i spänning eller konflikt med varandra. Det är till exempel relativt lätt att fokusera på mål för pengar samtidigt som man fokuserar på mål för image och popularitet, eftersom dessa mål alla är relaterade och underlättar varandra. Forskningen visar att det finns en spänning mellan materialistiska mål och religiösa strävanden, precis som Jesus, Muhammed, Buddha, Lao Tze och många andra religiösa tänkare länge har föreslagit. Det verkar som om försök att eftersträva materialistiska och andliga mål orsakar människor konflikter och stress, vilket i sin tur sänker deras välbefinnande.

En studie har visat att detta även utspelar sig under julen. Psykologen Ken Sheldon och jag var medförfattare till en studie som visade att ju mer människor fokuserade sin jultid på materialistiska mål som att spendera och ta emot, desto mindre fokuserade de på andliga mål. Vi fann också att människor rapporterade ”gladare” jular när andlighet var en stor del av semestern, men att de rapporterade lägre välbefinnande under julen i den mån semestern dominerades av materialistiska aspekter.

Kasser kan kontaktas via e-post eller telefon på (309) 341-7283.

American Psychological Association, i Washington, D.C., är den största vetenskapliga och yrkesmässiga organisationen som företräder psykologin i Förenta staterna. APA:s medlemskap omfattar nästan 130 000 forskare, utbildare, kliniker, konsulter och studenter. Genom sina avdelningar inom 54 delområden inom psykologin och sina anslutningar till 60 delstatliga, territoriella och kanadensiska provinsföreningar arbetar APA för att främja skapandet, förmedlingen och tillämpningen av psykologisk kunskap för att gynna samhället och förbättra människors liv.