• Större textstorlekStörre textstorlekReguljär textstorlek

Du har säkert hört otaliga gånger att motion är ”bra för dig”. Men visste du att den innerst inne också kan hjälpa dig att må bra? Rätt mängd motion kan öka din energinivå och till och med bidra till att förbättra ditt humör.

Fördelar och fördelar med motion

Experter rekommenderar att tonåringar får 60 minuter eller mer av måttlig till kraftig fysisk aktivitet varje dag. Här är några skäl till varför:

• Fysisk träning är bra för alla delar av kroppen, inklusive sinnet. Fysisk träning får kroppen att generera kemikalier som kan hjälpa en person att må bra. Fysisk träning kan hjälpa människor att sova bättre. Det kan också hjälpa vissa personer med lindrig depression eller låg självkänsla. Dessutom kan motion ge människor en verklig känsla av prestation och stolthet när de når vissa mål, till exempel att slå ett personligt rekord på 100 meter.
• Motion hjälper människor att gå ner i vikt och minskar risken för att utveckla vissa sjukdomar. Regelbunden fysisk träning minskar risken för vissa sjukdomar, t.ex. fetma, typ 2-diabetes och högt blodtryck. Motion kan hjälpa till att hålla kroppen på en hälsosam vikt.
• Motion hjälper dig att åldras väl. Det kanske inte verkar viktigt nu, men din kropp kommer att tacka dig senare. Till exempel kan osteoporos (en gallring av skelettet) bli ett problem när man blir äldre. Fysisk träning som kräver att du bär upp din egen kroppsvikt (t.ex. hoppa, springa eller gå) kan bidra till att stärka skelettet.

De tre delarna i en balanserad träningsrutin är aerob träning, styrketräning och flexibilitet.

Aerob träning

Likt andra muskler gillar hjärtat att få ett bra träningspass. Aerob träning är alla typer av träning som får hjärtat att pumpa och slå hårdare. Om du ger ditt hjärta och dina lungor denna typ av träning regelbundet kommer de att bli starkare och effektivare när det gäller att leverera syre (i form av syrebärande celler) till alla delar av kroppen.

Om du är med i ett idrottslag är chansen stor att du redan får 60 minuter eller mer av måttlig till kraftig fysisk träning de dagar du tränar. Några lagsporter som ger bra aerob träning är basket, fotboll, lacrosse, hockey och rodd.

Men om du inte spelar någon lagsport behöver du inte oroa dig; det finns många sätt att träna aerob träning, antingen ensam eller tillsammans med dina vänner. Dessa inkluderar cykling, löpning, simning, dans, rullskridskoåkning, skridskoåkning, tennis, längdskidåkning, vandring och snabb promenad.

Resistansträning

Hjärtat är inte den enda muskeln som gynnas av regelbunden fysisk träning. Även de andra musklerna i kroppen gynnas av fysisk träning. När du använder dina muskler blir de starkare.

Starka muskler är också en fördel eftersom de stöder dina leder och hjälper till att förebygga skador. Dessutom förbränner muskler mer energi än fett när du vilar, så om du bygger muskler kan du förbränna fler kalorier och behålla en hälsosam vikt.

Du behöver inte lyfta vikter för att stärka dina muskler och ben. Olika typer av träning stärker olika typer av muskelgrupper, till exempel:

• Om du vill stärka armarna kan du prova rodd eller längdskidåkning. Push-ups och pull-ups, som finns i traditionella gymklasser, är också bra för att bygga upp armmusklerna.
• För att stärka benen kan du prova cykling, rodd eller rullskridskoåkning. Knäböj och benlyft är också bra för benen.
• För att stärka buken och kärnan är rodd, yoga eller Pilates, plankor och sit-ups bäst.

Flexibilitetsövningar

Att stärka hjärtat och andra muskler är inte det enda viktiga målet med fysisk träning. Fysisk träning kan också bidra till att bibehålla flexibiliteten, vilket innebär att muskler och leder sträcker sig och böjer sig lätt.

Flexibilitet bidrar också till att förbättra idrottsprestationer. Vissa aktiviteter, t.ex. dans och kampsport, kräver mycket flexibilitet. Men större flexibilitet kan också hjälpa människor att förbättra sina prestationer i andra sporter, t.ex. fotboll eller lacrosse.

Det är lätt att hitta sporter och aktiviteter som främjar flexibiliteten. Kampsporter (t.ex. karate), balett, artistisk gymnastik och yoga är bra alternativ. Att stretcha efter varje träningspass hjälper också till att förbättra flexibiliteten.

Vad passar mig?

En av de främsta anledningarna till att folk hoppar av ett träningsprogram är bristande intresse: om det du gör inte är roligt är det svårt att hålla fast vid det. Den goda nyheten är att du kan prova många olika sporter och aktiviteter tills du hittar den du gillar bäst.

När du väljer rätt träning för dig kan det vara bra att tänka på hur din träningspersonlighet ser ut. Tycker du till exempel om att träna ensam och på ditt eget schema? Om så är fallet kan sporter som cykling, skidåkning eller snowboarding vara ett bra val. Eller gillar du den gemensamma motivationen och kamratskapet i lagsporter? Skolidrott, idrott inom skolan, klubblag och spontana lekar är bra sätt att hålla sig aktiv tillsammans med andra.

Du bör också ta hänsyn till rent praktiska aspekter, t.ex. om den valda aktiviteten är överkomlig och tillgänglig i ditt område. (Till exempel är aktiviteter som ridning svårare för personer som bor i staden.) Du bör också tänka på hur mycket tid du kan avsätta för idrott.

Det är en bra idé att prata med någon som förstår sig på ämnet, till exempel en tränare eller träningsexpert som arbetar på ett gym. De kan utforma ett program som passar dig och din konditionsnivå.

Läkare vet att de flesta människor har nytta av regelbunden motion, även de med funktionshinder eller medicinska tillstånd som astma. Om du har hälsoproblem eller andra problem (t.ex. övervikt eller otrygghet) bör du prata med din läkare innan du påbörjar ett träningsprogram.

Med tanke på motionens positiva effekter på hjärtat, musklerna, lederna och sinnet är det lätt att förstå varför det är smart att motionera. Och det bästa med träning är att det aldrig är för sent att börja. Även de minsta sakerna räknas som motion när du precis har börjat, som att ta en kort cykeltur, gå ut med hunden eller kratta trädgården.