Även om alla katteraser kan födas med calicopäls är den stora majoriteten av dessa katter honor, endast en av tre tusen calicokatter föds som hanar enligt Humane Society.
Så varför är de flesta calicokatter honkatter?
Som du kanske känner till eller inte känner till har honkatter två X-kromosomer, vilket innebär att de bara kan föra en X-kromosom vidare till sin avkomma. Hanar däremot har en X-kromosom och en Y-kromosom.
Detta gör att de kan föra vidare antingen en X-kromosom eller en Y-kromosom till sin avkomma, vilket bestämmer det genetiska könet. En kvinna får alltså en X-kromosom från båda sina föräldrar medan en hane får en X-kromosom från sin mor och en Y-kromosom från sin far. Detta gäller för både människor och katter, tillsammans med många andra djur.
Varför är detta så viktigt för det aktuella ämnet? Därför att hos katter är det X-kromosomen som bestämmer det mesta av pälsfärgen (med eventuellt undantag för vit). En hanlig avkomma får endast en X-kromosom från sin mor, så det är enbart den som avgör pälsfärgen. Men honor får en X-kromosom från både mor och far. Varje cell behöver bara en X-kromosom, så tidigt när kattembryot utvecklas stängs en av de två av. Den inaktiverade X-kromosomen bildar en supercoil som kallas ”Barr Body”.
Det viktiga här är att samma X-kromosom inte inaktiveras för varje cell. En cell kan stänga av X-kromosomen från modern medan kromosomen från fadern finns kvar. Den cellen skapar sedan fler celler som var och en kommer att använda faderns X-kromosom för att bestämma pälsfärgen. På samma sätt kan en annan cell stänga av X-kromosomen från fadern och i stället använda kromosomen från modern.
Så, till exempel, om den kvinnliga avkomman får kromosomen för svart päls från båda sina föräldrar, kommer hon att få svart päls. När det gäller calicokatter sker samma process. Avkomman får dock kromosomen för till exempel svart päls från den ena föräldern och orange päls från den andra. En cell inaktiverar kromosomen för svart päls vilket resulterar i orange päls. Andra celler använder kromosomen för svart päls i stället.
I båda fallen replikeras dessa celler och den inaktiverade kromosomen kommer alltid att förbli inaktiv. Dessa två färger kombineras sedan på kattens päls för att skapa de orange och svarta pälsfläckarna. Om katten endast har dessa två färger är den känd som en sköldpaddskatt.
Den trefärgade, calico (eller ofta kallad ”tortoiseshell-and-white” utanför Nordamerika), med förekomst av vit päls, sker på grund av en gen som inte är relaterad till X- och Y-kromosomerna. Detta resulterar i piebalding, där hud och päls som normalt skulle vara pigmenterade saknar pigmentering, vilket resulterar i en vit färg.
Så om en katt behöver två X-kromosomer för att dess päls ska vara calico, hur kan det då finnas calicokatter av hankön över huvud taget? En hankatt kan ha trefärgad päls om den ärver en extra X-kromosom, vilket gör att hans arvsmassa blir XXY. Hos människor är detta tillstånd känt som Klinefelters syndrom, som är förvånansvärt vanligt med cirka 1-2 av 1000 levande födda hanar, och många som har tillståndet är ovetande om det.
I människor, liksom hos katter, betraktas individen i fråga vanligtvis som genetiskt manlig trots att den har två X-kromosomer. Förutom eventuella andra hälsoproblem leder den extra X-kromosomen nästan alltid till att calico- eller sköldpaddskatter av hankön blir sterila.
I de exceptionellt sällsynta fall där hanen inte är steril (ungefär 1 på 1 000 av de redan sällsynta 1 på 3 000 calico-hankatterna) kommer ett försök att para honom med en calico- eller sköldpaddshona inte att producera calico- eller sköldpaddshankattungar i högre grad än normalt, och det är inte heller mer troligt att han kommer att producera calico- eller sköldpaddshankattungar, eftersom han nästan alltid endast kommer att föra sin Y-kromosom vidare till den hankönade avkomman, utom möjligen i den, återigen exceptionellt sällsynta, XXY-katten.
Av denna anledning, och potentiella andra hälsoproblem hos katten, även när dessa sällsynta fertila calico- eller sköldpaddshanehannar dyker upp, används de nästan aldrig som avelsdjur eftersom det helt enkelt inte finns några fördelar, och vissa nackdelar, med att använda dem i stället för mer virila kattdjur.