Feature Article

Studie bekräftar att depression kan förkorta livet

Det har länge ansetts att personer med svår depression och vissa andra allvarliga psykiska sjukdomar tenderar att leva kortare liv än andra – och att de dör snabbare än väntat när de utvecklar sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, stroke och diabetes.

De studier som bidrog till denna förståelse gällde dock patienter som fick psykiatrisk vård för sin psykiska sjukdom, inte alla patienter med depression. Bland annat en VA-studie från 2008, som publicerades i Journal of the American Medical Association, där man fann att depression ledde till hjärtsjukdomar eftersom personer som var deprimerade motionerade mindre och rökte mer än de som inte var deprimerade.i

En ny VA-studie, som publicerades i numret den 1 augusti 2012 av tidskriften Psychiatric Services, ger ny information om hur mycket depression kräver av alla patienter som lider av sjukdomen, inte bara av dem som får psykiatrisk vård. I studien jämfördes åldern vid dödsfallet för alla VA-patienter med en depressionsdiagnos, oavsett om de var under behandling eller inte, med åldern vid dödsfallet för andra VA-patienter. ii

Forskarna fann att VA-patienter med depression i genomsnitt dog fem år tidigare än VA-patienter utan den diagnosen. Jämfört med andra veteraner förlorade personer med depression dessutom fler år av produktivt liv som de annars hade kunnat förväntas leva.

”Vårt mål var att utöka den tidigare forskning som gjorts om depression och dödlighet och att undersöka de specifika orsakerna till och tidpunkten för dödlighet bland deprimerade veteraner”, förklarar Kara Zivin, doktor i psykologi, huvudförfattare till studien. ”Vi undersökte de potentiella förlorade levnadsåren i samband med 13 specifika dödsorsaker samt dödlighet av alla orsaker bland veteranpatienter med och utan depression.”

Zivin är forskare vid VA:s Health Services Research and Development (HSR &D)/Serious Mental Illness Treatment Resource and Evaluation Center (SMITREC) i Ann Arbor, Michigan, och biträdande professor i psykiatri vid University of Michigan. Teamets forskning finansierades av HSR&D.

Teamet tittade på de elektroniska hälsodokumenten för nästan fem miljoner VA-patienter, som alla hade använt VA-sjukvård under räkenskapsåret 2006 (från den 1 oktober 2005 till den 30 september 2006). De fann att något mer än 700 000 av dessa patienter hade en depressionsdiagnos. Under räkenskapsåret 2007 (1 oktober 2006 till 30 september 2007) dog drygt 167 000 (3,38 procent) av dessa patienter.

Den genomsnittliga åldern vid dödsfallet för patienter med en depressionsdiagnos var 71,0 år, medan de som inte hade en sådan diagnos var 75,9 år gamla när de avled. Genom att dela in patientpopulationen i åtta åldersgrupper och använda tabeller över förväntad livslängd som utvecklats av CDC (Centers for Disease Control) kunde man beräkna hur många år av potentiellt liv som de som hade dött normalt sett hade kunnat förvänta sig.

Formeln man använde var att ta mittpunkten i varje åldersgrupp, lägga till det antal år som CDC:s tabell uppskattade att människor i den åldern borde leva, och sedan subtrahera den faktiska åldern vid dödsfallet för de veteraner i den gruppen som hade avlidit under räkenskapsåret 2007. Denna metod gjorde det möjligt för dem att utvärdera effekten av tidig död på en hel population, inte bara på dem som dog yngre än en viss slutålder, t.ex. 65 år. De fann att deprimerade patienter som dog under budgetåret 2007 i genomsnitt förlorade 13,4 år av produktivt liv, medan icke-deprimerade patienter endast förlorade 10,9 sådana år.

Faktum är att depression var förknippad med betydligt tidigare dödsålder och fler förlorade år av produktivt liv för alla de 13 dödsorsaker som undersöktes i studien. Dessa inkluderade olyckor, cerebrovaskulära problem, diabetes mellitus, hjärtsjukdomar, mord, influensa och lunginflammation, leversjukdomar, maligna neoplasmer (cancer), nefrit (njursjukdom), respiratoriska sjukdomar, septikemi (blodinfektion) och självmord. Alla andra dödsorsaker ingick i en 14:e kategori – och även här kom döden tidigare för deprimerade patienter.

”Dessa resultat belyser betydelsen av depression som en potentiell bidragande orsak till tidig dödlighet”, säger Zivin. ”Eftersom depression är behandlingsbar skulle en sådan behandling kunna ha en mätbar inverkan på risken för tidig död.”

Av artikeln framgår också att förbättringar av kvaliteten på den psykiska vården som deprimerade patienter får skulle kunna minska dödligheten i dessa grupper, och att en bättre övergripande hantering av deras vård också skulle kunna minska deras risk för tidig död.

Under de senaste åren har VA förbättrat tjänsterna för sina allvarligt psykiskt sjuka patienter genom att integrera mentalvård i primärvården, utveckla ett omfattande program för självmordsprevention och öka antalet Veterans Readjustment Counseling Centers (Vet Centers.) VA:s Veteran Crisis Line har tagit emot mer än 600 000 samtal, vilket har resulterat i över 21 000 räddningar av veteraner i omedelbar kris.

På uppdrag av veteranminister Eric K. Shinseki håller VA på att lägga till cirka 1 600 kliniker för psykisk hälsa, inklusive sjuksköterskor, psykiatriker, psykologer och socialarbetare, till den befintliga personalstyrkan på mer än 20 000 anställda inom den psykiska hälsovården, som en del av den pågående översynen av verksamheten inom den psykiska hälsovården. VA lägger också till 300 stödpersonal för att hjälpa dessa kliniker att utföra sina uppdrag.

VA Research gör sin del för att se till att alla veteraner får mental hälsovård i världsklass. VA:s forskare är pionjärer när det gäller att göra framsteg i förståelsen och behandlingen av psykiska hälsostörningar. Förutom studien ovan undersöker VA-forskare potentiella metoder för att behandla och förebygga psykiska hälsostörningar och även relaterade frågor som att utveckla och utvärdera samarbetsmodeller för primärvård och förbättra tillgången till tjänster från avlägsna områden med hjälp av Internet och annan teknik.