Som samhällsvetare kan genomföra experiment för att lära sig mer om effekterna av ett brett spektrum av behandlingar, är det omöjligt att randomisera politiska system. Ändå är det av stor vikt att förstå effekterna av kommunism, demokrati och autokrati på människors liv. Det är inte överraskande att det finns en omfattande litteratur som utforskar hur politiska system ihållande påverkar ekonomin och befolkningens preferenser, med särskilt fokus på olika arv mellan kapitalistiska och socialistiska samhällen (för en översikt, se Simpser et al. 2018).

Studier av ihållande skillnader mellan öst och väst efter Tysklands delning och återförening

Tysklands delning och återförening har tilldragit sig många samhällsvetares intresse eftersom det verkar ligga ganska nära en experimentell miljö. Efter andra världskriget tilldelades två tidigare förenade delar av samma land två motsatta politiska regimer, ett kapitalistiskt väst och ett kommunistiskt öst. Genom återföreningen 1990 hamnade de två delarna återigen under samma politiska system.

I fråga om övergripande ekonomiska resultat skiljde sig inte inkomsten per capita särskilt mycket mellan Öst- och Västtyskland före andra världskriget (se Alesina och Fuchs-Schündeln 2007). Men när Östtyskland kollapsade var Östtysklands BNP per capita mindre än hälften av Västtysklands BNP per capita. Efter återföreningen låg arbetsproduktiviteten i Östtyskland på en tredjedel av den västerländska nivån, vilket placerar Östtyskland någonstans mellan Mexiko och Chile. Det kommunistiska systemet hade slutat i ett ekonomiskt misslyckande.

Med tanke på de framträdande skillnaderna mellan de politiska och ekonomiska systemen i Väst- och Östtyskland har det i en omfattande litteratur hävdats att den kommunistiska erfarenheten hade bestående effekter på befolkningen i öst, bland annat i fråga om ekonomiska resultat, politiska attityder, kulturella drag och könsroller (t.ex.t.ex. Alesina och Fuchs-Schündeln 2007, Campa och Serafinelli 2019, Laudenbach et al. 2019, Goldfayn-Frank och Wohlfart 2020, Lippmann et al. 2020).

I en färsk artikel (Becker et al, kommande) tar vi en ny titt på det tyska fallet. Var öst och väst verkligen lika varandra före andra världskriget? Påverkade kriget och den efterföljande ockupationen de två delarna av landet på samma sätt? Hur var det med migrationen mellan öst och väst från 1945 fram till byggandet av Berlinmuren 1961? Och vad innebär allt detta för vår förståelse av kommunismens effekter?

Östtyskland kan upptäckas innan det ens existerade

Läget för gränsen mellan Tyska demokratiska republiken (DDR) och Förbundsrepubliken Tyskland (BRD) är inte ett slumpmässigt resultat av var amerikanska, brittiska och sovjetiska stridsvagnar stannade i slutet av andra världskriget 1945. I stället hade de tre allierade styrkorna i väntan på Nazitysklands nederlag 1944 kommit överens om en uppdelning av Tyskland efter andra världskriget i sovjetiska och västerländska ockupationszoner som följde de tyska riksstaternas och provinserna i den största staten, Preussen, gränser som gällde före andra världskriget (med några mycket små undantag på grund av geografiska förbindelser). Som ett resultat av detta separerade öst-västgränsen befolkningarna i redan existerande regioner med olika historier och kulturer.

Då gränsen följer redan existerande regioner kan vi utforska data på länsnivå från tiden före andra världskriget för att undersöka om väst och öst skiljde sig åt i relevanta dimensioner. En första dimension är storleken på arbetarklassen, som betonas starkt av de kommunistiska länderna. När vi granskar data från tiden före andra världskriget ser vi att Östtyskland redan 1925 hade en betydligt högre andel av arbetarklassen (figur 1), långt innan området blev kommunistiskt. Skillnaden mellan öst och väst i arbetarklassens andel uppgår till 12 procentenheter. Faktum är att arbetarklassens andel hoppar ganska abrupt i flera regioner runt den senare innertyska gränsen: det går att upptäcka påtagligt när man fokuserar på län inom 100 kilometer från den senare gränsen eller på de län som har en direkt kontakt med den senare gränsen.

Figur 1 Arbetarklassens andel år 1925: Skillnader mellan öst och väst innan DDR existerade

Källa: Becker et al., kommande.

Underskotten mellan öst och väst före andra världskriget är framträdande även i andra dimensioner. Figur 2 visar jämförelser i ekonomiska resultat som är relevanta för kommunismens början. Bland annat var andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin betydligt högre i öst, medan österns andel av befolkningen som är egenföretagare var betydligt lägre (Fritsch och Wyrwich 2014).

Figur 2 Skillnader mellan öst och väst före andra världskriget

Källa: Egen skildring baserad på Becker et al., kommande.

Intressant nog skiljde sig också de politiska preferenserna åt redan före andra världskriget. Kommunisternas andel av rösterna i öst var dubbelt så stor som i väst 1924. När man tittar på vänsterpartier i bredare bemärkelse (särskilt om man lägger till socialdemokraterna), var vänsterns röstandel 15 procentenheter högre i öst.

Kommunismen anses ofta ha trängt ut religionen. Men Östtyskland hade redan i början av 1900-talet ett lägre kyrkobesök (i den protestantiska kyrkan) (Hölscher 2001). Dessutom, medan det i väst var ungefär balans mellan protestanter och katoliker, var öst övervägande (91 %) protestant (Becker och Woessmann 2009).

Till sist lade det socialistiska DDR stor vikt vid att få kvinnor att arbeta. Ändå var redan före andra världskriget det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet högre i öst (Wyrwich 2019). Dessutom skiljde sig öst och väst markant åt i förekomsten av utomäktenskapliga födslar före andra världskriget (Klüsener och Goldstein 2016).

I den mån vissa av dessa redan existerande skillnader kvarstod under kommunistperioden kan de mycket väl vara en väsentlig källa till heterogeniteten mellan öst- och västtyskar efter återföreningen.

Krigskriget och ockupationsmakten påverkade öst och väst på olika sätt

Öst och väst påverkades på olika sätt av andra världskriget och ockupationsmakten. Med hjälp av uppgifter från den tyska folkräkningen som administrerades gemensamt i alla fyra ockupationszoner i oktober 1946 visar vi att förhållandet mellan män och kvinnor var betydligt lägre i den sovjetiska zonen. Inga sådana skillnader hade funnits i den senaste folkräkningen före andra världskriget, 1939.

Den större minskningen av könskvoten i den sovjetiska zonen kan återspegla en större krigsrelaterad manlig dödssiffra, men speglar potentiellt också könsobalansen i den mycket tidiga öst-västliga migrationen. Oavsett källan kan skillnaden ha bidragit till skillnader i flera utfall, t.ex. kvinnligt arbetskraftsdeltagande, könsroller och till och med politiska åsikter.

Öst drabbades också av större förluster på grund av nedmontering av kapitalutrustning av och betalning av skadestånd till ockupationsstyrkorna under 1945-1949. Detta gav DDR ett sämre utgångsläge än FDR (Sleifer 2006).

En selektiv femtedel av befolkningen lämnade öst innan Berlinmuren byggdes

De fyra ockupationszonerna upprättades 1945 och DDR grundades 1949. Men det var möjligt, om än allt svårare, att migrera mellan de två delarna av Tyskland tills Berlinmuren byggdes 1961. Faktum är att ungefär en av fem av Östtysklands befolkning migrerade västerut fram till 1961. Även om det inte finns några uppgifter som gör det möjligt att jämföra dessa emigranter med dem som stannade kvar i öst, visar vi att individer som flyttade från öst till väst skilde sig från lokala västtyskar genom att de oftare var tjänstemän, egenföretagare och bättre utbildade. Förmodligen var de också mindre mottagliga för den kommunistiska doktrinen (se även Bauernschuster et al. 2012).

Vad som ibland förbises är att även omkring en halv miljon människor migrerade från väst till öst före 1961. DDR-propagandan beskriver dem som ”inte överens med det kapitalistiska systemet”. Vi visar att sex av de 19 politbyråmedlemmarna i det tidiga DDR (1949-1961) var födda i det som blev Västtyskland, däribland den långvariga DDR-ledaren Erich Honecker. Sammantaget tyder bevisen på att det förekom selektiv migration och sortering efter politiska preferenser.

Försiktighet är befogad när man tolkar bevis om kommunismens ”effekter”

Med tanke på dessa resultat om redan existerande skillnader mellan öst och väst, olika effekter av andra världskriget och den efterföljande ockupationen samt selektiv migration mellan öst och väst, är den tyska miljön fortfarande användbar för att studera kommunismens effekter? Vi anser att svaret är ja, eftersom den erbjuder några unika fördelar.

Vi betonar dock att varje forskningsfråga kräver ett förnuftigt övervägande av de skisserade utmaningarna. Det mest övertygande beviset på effekten av politiska system kommer förmodligen från konvergensen efter återföreningen av vissa ekonomiska beteenden, politiska preferenser och förtroende för staten. Erfarenheten av att ha levt i det kommunistiska systemet verkar också ha förändrat konsumtionsmönstren permanent. Dessutom har det kommunistiska systemet sannolikt format könsrollerna när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet eller fertilitetspreferenser, men dessa innefattar också en stark arvskomponent som var synlig redan före andra världskriget.

Den mer allmänna insikten är att utvecklingen av politiska system knappast någonsin är exogen. Politiska system blir till exempel endogena om politiska preferenser är endogena för tidigare erfarenheter (Fuchs-Schündeln och Schündeln 2015). Denna idé är tydligast i revolutioner som startas av grupper som är frustrerade över det nuvarande systemet. Men effekterna av politiska system måste bedömas noggrant även om ett nytt politiskt system påtvingas av externa aktörer: regimskiften kan ta hänsyn till redan existerande förhållanden, och människor som är missnöjda med den nya regimen kan helt enkelt välja att ”rösta med fötterna” och emigrera, vilket lämnar kvar en befolkning som är någorlunda väl anpassad till den nya regimen.

Alesina, A, och N Fuchs-Schündeln (2007), ”Goodbye Lenin (or not?): The effect of communism on people”, American Economic Review 97 (4): 1507-28.

Bauernschuster, S, O Falck, R Gold och S Heblich (2012), ”The shadows of the socialist past: European Journal of Political Economy 28(4): 485-97.

Becker, S O, L Mergele och L Woessmann (2020), ”The separation and reunification of Germany: Rethinking a natural experiment interpretation of the enduring effects of communism”, Journal of Economic Perspectives 34(2), forthcoming.

Becker, S O, and L Woessmann (2009), ”Was Weber wrong? A human capital theory of Protestant economic history”, Quarterly Journal of Economics 124(2): 531-96.

Campa, P, and M Serafinelli (2019), ”Politico-economic regimes and attitudes: Female workers under state socialism”, Review of Economics and Statistics 101(2): 233-48.

Fritsch, M och M Wyrwich (2014), ”The long persistence of regional levels of entrepreneurship: Germany, 1925-2005”, Regional Studies 48(6): 955-73.

Fuchs-Schündeln, N, och M Schündeln (2015), ”On the endogeneity of political preferences: Evidence from individual experience with democracy”, Science 347(6226): 1145-8.

Goldfayn-Frank, O, and J Wohlfart (2020), ”Expectation formation in a new environment: Evidence from the German reunification”, Journal of Monetary Economics, forthcoming.

Hölscher, L (2001), Datenatlas zur religiöse Geographie im protestantischen Deutschland: Von der Mitte des 19. Jahrhunderts bis zum Zweiten Weltkrieg, 4 volymer, Berlin: Walter de Gruyter.

Klüsener, S, and J R Goldstein (2016), ”A long-standing demographic East-West divide in Germany”, Population, Space and Place 22(1): 5-22.

Laudenbach, C, U Malmendier och A Niessen-Ruenzi (2019), ”The long-lasting effects of experiencing communism on attitudes towards financial markets”, working paper.

Lippmann, Q, A Georgieff och C Senik (2020), ”Undoing gender with institutions: Lessons from the German division and reunification”, Economic Journal, kommande.

Simpser, A, D Slater och J Wittenberg (2018), ”Dead but not gone: Contemporary legacy of communism, imperialism, and authoritarianism”, Annual Review of Political Science 21(1): 419-39.

Sleifer, J (2006), ”Planning ahead and falling behind: The East German economy in comparison with West Germany 1936-2002”, i Jahrbuch für Wirtschaftsgeschichte, Beiheft 8, Berlin: Akademie Verlag.

Wyrwich, M (2019), ”Historical and current spatial differences in female labour force participation: Evidence from Germany”, Papers in Regional Science 98(1): 211-39.