Det mystiska Tullymonstret,”, en 15 centimeter lång, stjälkögd varelse (konstnärsbild ovan) som för mer än 300 miljoner år sedan härjade i haven i nuvarande Illinois, var ett ryggradsdjur och en nära släkting till nejonögon. Det var åtminstone vad forskarna kom fram till för tre år sedan. En ännu nyare studie verkar ha bekräftat den klassificeringen. Men en ny analys kan skaka om detta märkliga djurs släktträd.

Denna nya insats fokuserade på ögonen hos Tullimonstrum, vars informella namn hedrar paleontologen som först upptäckte den. De inriktade sig på melanosomer, mikroskopiska, pigmentinnehållande strukturer som ofta binder till metaller som zink och koppar, vilka möjligen fungerar som antioxidanter. Man trodde allmänt att sådana strukturer endast fanns i ögonen hos ryggradsdjur, därav en tidigare grupps klassificering från 2016.

Men analyser av moderna ryggradslösa djur som t.ex. den vanliga bläckfisken (Octopus vulgaris) och den europeiska bläckfisken (Loligo vulgaris) avslöjar att melanosomer också kan finnas i ryggradslösa djurs ögon, rapporterar forskarna i dag i Proceedings of the Royal Society B. Inte nog med det, melanosomerna i ryggradslösa djurs ögon verkar attrahera och binda till metaller på ett annat sätt än melanosomerna i ryggradslösa djurs ögon. Medan melanosomerna i ryggradsdjurens ögon innehåller högre koncentrationer av zink än deras motsvarigheter hos ryggradslösa djur, innehåller melanosomerna i ögonen hos de ryggradslösa djur som de testade högre halter av koppar, särskilt Cu+1-formen av grundämnet. Intressant nog, konstaterar forskarna, innehåller fossila melanosomer från Tullimonstrums ögon lite zink jämfört med melanosomer från fossila ryggradsdjur som hittats i samma bergarter, och de innehåller också betydande mängder Cu+1.

Tillsammans tyder fynden på att Tullimonstrum kan ha varit ett ryggradslöst djur. Och liknande analyser skulle kunna hjälpa forskare att klassificera andra mystiska varelser från det förflutna, föreslår forskarna.