Jurgen Otto, Flickr // CC BY-SA 2.0

De är luddiga, de är flashiga och de har fantastiska rörelser.

1. De är små, men de är klåfingriga.

Jurgen Otto, Flickr // CC BY-SA 2.0

Peacockspindlar (släktet Maratus) trycker in en hel del svada i ett pyttelitet paket. Den största Maratus-arten kan nå 0,3 tum – ungefär lika stor som ett suddgummi.

Som nästan alla spindlar är påfågelspindlar giftiga. Men det betyder inte att de är farliga för människor: Deras små käkar är så små att de inte ens skulle kunna punktera vår hud.

Vi är säkra, men syrsor och andra spindlar är det inte. Liksom alla hoppspindlar bygger påfågelspindlarna inga nät. De förföljer sina byten som lejon. När tiden är inne slår de till och kan ta ner byten som är tre eller fyra gånger så stora som de själva.

2. Varje art har sin egen dans- och housemix.

Jurgen Otto, Flickr // CC BY-SA 2.0

Femliga påfågelspindlar är djurrikets Tina Belchers. För att imponera på dem behöver du två saker: en fantastisk rumpa och en talang för att skaka den.

För att uppfylla dessa krav har hanar av påfågelspindlar utvecklat spektakulära iriserande fläktar på sina rumpor och tjusiga danser för att visa upp dem. Dansen är unik för varje art, men de flesta danser innebär att man viftar sensuellt med benen och skakar på rumpan.

Som om det inte vore nog, avbryter hanen också med jämna mellanrum sin dans för att trumma på marken, och ibland på honans huvud. Spindlar har inte öron som vi har, utan hör istället genom organ på benen. Trumslagens vibrationer färdas över marken och uppför benen på honan, som tydligen är supervarm. Om hanens lilla vaudeville-nummer är tillfredsställande går spindlarna igång.

3. Det är dåligt för hanen om hans dans inte håller måttet.

Jurgen Otto, Flickr // CC BY-SA 2.0

Hanar av spindlar dansar inte bara för att få sex, utan även för sina liv. Uppvaktningen är en riskfylld verksamhet för hanarna, eftersom honorna av påfågelspindlar inte tvekar att äta upp sina friare. Men så här är det: de verkar bara äta de dåliga dansarna. Vad sägs om ett incitament?

4. Ungarna är så söta.

Jurgen Otto, Flickr // CC BY-SA 2.0

Oförväntad bonus: påfågelspindelns spindeldjur är löjligt gulliga.

Efter parningen lägger Maratus-mammorna ungefär ett halvt dussin ägg. (Jag vet inte om du kommer ihåg Charlottes nät, men för spindlar är sex ägg ingenting). Med rörande hängivenhet vaktar en påfågelspindelhona sina ägg i två veckor utan att äta, vilket ofta innebär hennes slut. Men när de två veckorna är slut kommer de små varelserna fram, och de är verkligen värda det. Titta på det där ansiktet! De är som Ewoks med extra ögon!

5. De två nyaste arterna är Sparklemuffin och Skeletorus.

Biologen Madeline Girard och hennes vän Eddie Aloise King var på ett insamlingsuppdrag i Queensland, Australien, där de skannade marken efter exemplar av Maratus volans. Istället hittade de två helt nya arter.

Manliga Sparklemuffin-spindlar (Maratus jactacus) har rumpor som skidmössor gjorda av juveler och en dans som får dem att se väldigt, väldigt berusade ut.

© Jurgen Otto, med tillstånd

Den svartvita Skeletorus (Maratus sceletus) har fått sitt namn efter Skeletor från Masters of the Universe, och den ser väldigt annorlunda ut än alla andra påfågelspindlar, vilket kan betyda att gruppen är mer diversifierad än vad forskarna misstänkte. ”Jag har alltid varit fascinerad av saker som går obemärkt förbi”, säger Girard till mental_floss. Du kan se mer av spindlarna på Jurgen Ottos Facebook-sida och YouTube-kanal.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.