Medan de njuter av ett glas av sitt favoritskumpa frågar sig en del människor: ”Vad är det som får champagnen att bubbla?”

Vad är det som gör att champagnen bubblar?

Champagne är drömmarnas stoff och en symbol för det ”goda livet”. Det är kunglighetens ”kröningsvin”. Det är kaviars bästa vän. Marilyn Monroe har enligt uppgift tagit ett bad med den. Det firar födelsedagar, årsdagar och speciella helgdagar. Du kan spendera mer än 5 000 dollar på en flaska, eller 30 dollar – och alla prisnivåer däremellan. Det finns inget annat som liknar det. De små bubblorna är magiska – men vad är det som får Champagne att bubbla?

INTE Champagne

Innan vi går in på vad som gör Champagne till en Champagne (bubblor och allt) bör vi tala om vad som inte är Champagne. För det första finns det mousserande vin och det finns champagne. Utan att bli alltför teknisk är mousserande viner i princip alla typer av vin som har bubblor i sig och som inte kommer från Champagne-regionen i Frankrike (ungefär en timme öster om Paris). Det finns mycket mer än så, så kolla in de många informativa Champagne-artiklarna här på LoveToKnow för mer information. Det räcker med att säga att det är som att köpa en Gucci-klocka av en kille i gathörnet för 20 dollar. Den kanske ser ut som Gucci på avstånd, men vid närmare granskning är den allt annat än det.

Strikta regler

När du dricker champagne dricker du något som har mycket strikta regler för sin produktion – från vingården, till vingården, till flaskan och slutligen ditt glas. Champagne tillverkas genom en process som kallas ”Methode Champenoise”. Det är detta som gör att champagnen bubblar. Så låt oss utforska denna process.

Druvor

Steg ett för att förstå champagne är att veta vilka druvor som används. Det finns bara tre som är tillåtna: Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier – det är allt. Du kan ha all Chardonnay (Blanc de Blancs) eller all Pinot Noir (Blanc de Noirs), men om det är något annat så är det inte champagne längre.

Så när det är dags att skörda plockar vinmakaren dessa druvor lite undermogna (detta kommer att förklaras, vi lovar). Champagneproducenterna (kallade ”hus”) kommer alltid att vara de första att plocka under skörden. När druvorna har plockats tas de till vingården för bearbetning.

Krossning

På vingården krossas dessa druvor långsamt och mödosamt, och saften tas ut. Man krossar inte för mycket, annars skulle tannin eller andra hårda egenskaper från druvorna komma fram i vinet, så de flesta champagnehus använder det som kallas ”free-flow”-juice – det vill säga det som kommer ut med lite tryck på druvan. Anställda lägger sedan denna saft i en tank eller ett fat för att jäsa.

Genomgång – Vad är jäsning?

Innan vi går vidare till nästa steg bör vi mycket snabbt gå igenom vad jäsning är. Allt kan jäsa, egentligen. Jäsning är en omvandlingsprocess – jästen äter socker och biprodukten är koldioxid, värme och alkohol. De flesta tankar har öppna toppar, vilket innebär att koldioxid (koldioxiden) kan blåsa ut och inte fastna. Värmen kan också kontrolleras en del i vingården (har du någonsin sett hur tankarnas utsida blir isig? Det är glykolmantlarna runt tanken som kan skruvas upp eller ner).

Första jäsningen

Så den här saften har nu blivit vin, och eftersom vi vet att jästen äter socker tills sockret är borta, har det här vinet mycket lite alkohol (inte mycket socker när det plockas under mognad) och MÅNGA syror. Det här är som att dricka citronjuice … det är ganska surt. Vinmakaren gör sedan en blandning av hur mycket Chardonnay och Pinot Noir från varje vingård eller parti som ska ingå i den slutliga blandningen (kallas assemblage). Nu är vinet redo för buteljering.

På flaska

Vinmakarna tillsätter en liten extra dos socker och jäst och sätter sedan på locket, så att koldioxid inte kan komma ut när champagne buteljeras. Vinet ligger så här i minst tre och ett halvt år enligt lag (och i många fall mycket längre). Vinet kallas ”en triage” eller i princip på sin sida med jästen och sockret i flaskan. Jästen har fullt upp med att mumla på sockret och fortsätter att producera koldioxid och alkohol. Den här gången kan dock inte CO2:n flyta ut så den blir en del av vinet. Alkoholen gör att nivån hamnar på cirka 12,5-13 procent när allt är sagt och gjort.

Riddling

Nu är det dags för flaskan att få sin kork och redo att gå till marknaden. Problemet är att jästen som fanns i den nu är vilande och slamrig på sidan av flaskan. Vi måste få slammet från sidan av flaskan där det har vilat i åratal in i flaskhalsen. Vi måste alltså vända flaskorna långsamt och vinkla dem nedåt. Du kan använda en stor maskin för att göra detta automatiskt (gyro-palett) eller för hand med en stor rack som kallas riddling rack. Denna process med att vrida och vinkla är alltså känd som ”riddling” – ursprungligen uppfunnen av Widow (Veuve på franska) Clicquot.

Sista steget

Nu när slammet är i flaskhalsen måste vi få ut det. Tillverkare isar ner flaskhalsarna i en annan maskin där den vilar i en mycket kall glykollösning som fryser flaskhalsen. De snurrar runt upprätt, får kronlocket av och det naturliga trycket inifrån flaskan trycker ut jästen i en frusen propp (denna process kallas degorgering). För att ge vinet lite sötma tillbaka tillsätts en liten blandning av socker och vin (så kallad dosering) för att fylla flaskan igen. Korken sätts i, vinet vilar och voila! Du har champagne.

Värt att vänta

Du kan se av denna process att den inte är snabb eller enkel. Det är tidskrävande från början till slut – och slutprodukten jäser två gånger! Det är en minst sagt komplicerad process, och en del av anledningen till att champagne kan vara lite dyrt. Men i slutändan är det värt det. Nästa gång du höjer ett glas champagne kommer du att veta hur de små bubblorna kom dit. Salut!