EXEGESIS:

SUPERSCRIPTION:

För den ledande musikern. En psalm av David, när profeten Natan kom till honom, efter att han hade gått in till Batseba.

Det finns två system för att numrera psalmerna. Det ena följer den hebreiska versionen, som gör överskrifterna till vers 1. Det andra (som här) följer Septuaginta (LXX eller den grekiska versionen av Gamla testamentet), som börjar numreringen efter överskriften.

Detta är en botgöringspsalm (en psalm som uttrycker sorg över synden och ber om förlåtelse) – en av sju botgöringspsalmer i psaltaren (psalmerna 6, 32, 38, 51, 102, 130 och 143).

Historien om David, Batseba och Uria återfinns i 2 Samuelsboken 11-12.

Psalmer 51:1-2. Förbarma dig över mig, Gud

1 Förbarma dig över mig, Gud, efter din nåd.
I enlighet med mängden av din ömma barmhärtighet, utplåna mina överträdelser.

2 Tvätta bort min skuld och rena mig från min synd.

”Förbarma dig över (hebreiska: hanan – var nådig mot) mig, Gud (hebreiska: elohim), enligt din kärleksfulla godhet” (hebreiska: hesed) (v. 1a). Psalmisten ber Gud att vara nådig mot honom – inte för att psalmisten förtjänar barmhärtighet, utan för att det är Guds natur att visa barmhärtighet.

”Gud” (hebreiska: elohim) (v. 1a). Det överlägset vanligaste namnet på Gud i Gamla testamentet är Jahve, som betyder ”jag är den jag är” (2 Mosebok 3:14) – men elohim är det näst vanligaste.

El betyder gud (lägg märke till det lilla g:et) och kan användas för vilken gud som helst. Elohim är plural, så det kan gälla alla gudar. Men när det används för att hänvisa till Jahve, som i denna vers, kallas bruket för ”den intensiva pluralen” eller ”den majestätiska pluralen”, vilket erkänner att allt som utgör gudomlighet sammanfattas i Jahve.

”Enligt mängden av din ömma barmhärtighet (hebreiska: raham), utplåna mina överträdelser” (hebreiska: pesa) (v. 1b). Raham skildrar det slags barmhärtighet som en mor skulle kunna erbjuda sitt vilsekomna barn.

I verserna 1-2 räknar psalmisten upp tre slags synder:

• pesa (överträdelse, uppror)
• ’awon (orättfärdighet, särskilt ond synd)
• hatta’t (synd)

”Tvätta bort min skuld (’awon – orättfärdighet, ond synd) och rena mig från min synd” (hatta’t) (v. 2). Andlig renhet var en viktig betoning i Toralagen, som beskrev beteenden som skulle göra en person oren (t.ex. att äta djur som förbjöds av lagen (3 Mosebok 11) eller att komma i kontakt med vissa kroppsliga utsöndringar eller döda kroppar (3 Mosebok 11:39; 15:18).

I detta fall är psalmisten oren på grund av sin synd, så han ber att Gud ska tvätta bort hans skuld och rena honom från sin synd.

Men Torán föreskriver också botemedel för olika orena tillstånd så att orena människor kan bli rena. Syftet med dessa lagar var att etablera israeliterna som ett heligt folk – skilda från andra människor – avskilda för att vara Guds folk (3 Mosebok 20:26).

Offersystemet gav ett botemedel mot synd. I det systemet var djurets liv förverkat i stället för livet för den person som offrade offret.

PSALM 51:3-4ab. MOT GUD HAR JAG SYNDAT

3 Ty jag känner mina överträdelser.
Min synd är ständigt framför mig.

4 Mot dig, och endast mot dig, har jag syndat
och gjort det som är ont i dina ögon,
för att du skall få rätt när du talar,
och rättfärdigas när du dömer.

”Ty jag känner (hebreiska: yada) mina överträdelser (hebreiska: pesa). Min synd är ständigt framför mig” (v. 3). Verbet yada betyder att veta – men mer än så. Det betyder att veta relationellt eller genom erfarenhet, och är därför ett intimt slags kunskap. Det går bortom huvudkunskap till hjärtkunskap. Psalmisten känner till sin synd – han känner till dess svåra natur – han vet hur den har gjort Gud besviken och hur den har drivit in en kil mellan honom och Gud. Hans synd tynger honom tungt – den ligger ständigt framför honom.

För innebörden av pesa, se kommentarerna till vers 1b ovan.

”Mot dig, och endast mot dig, har jag syndat och gjort det som är ont i dina ögon” (v. 4). Om denna psalm är Davids bön om förlåtelse efter hans äktenskapsbrott med Batseba och mordet på Uria, måste denna vers vara en hyperbel (överdrift för att göra en poäng). Davids synd sårade Batseba, dödade Uria och medförde att hennes barn dog (2 Samuelsboken 12:14ff). Hans synd äventyrade hans moraliska ledarskap och skadade nationen. Hans synd skadade många människor.

Men poängen med denna vers är att Davids synd först och främst var en synd mot Gud, som skapade David för ett syfte och kallade honom till Israels kung. I sitt beteende med Batseba och Uria bröt David mot Guds lag och gjorde sig olämplig för den kallelse som han hade blivit kallad till. David hade missat målet, inte med en tum, utan med en mil. Han ångrade sig inte förrän profeten Natan avslöjade den fruktansvärda karaktären av hans synd, vilket fick David att säga: ”Jag har syndat mot HERREN” (2 Samuelsboken 12:13).

”för att du skall få rätt när du talar och rättfärdigas när du dömer” (v. 4c). NRSV är bättre här: ”

Psalmisten erkänner att hans synd är tillräckligt allvarlig för att Gud har full rätt att föreskriva vilket straff som helst. Han är inte i stånd att klaga.

PSALM 51:5-6. Jag föddes i orättfärdighet

5 Se, jag föddes i orättfärdighet.
I synd har min moder fött mig.

6 Se, ni önskar sanning i de inre delarna.
Du lär mig vishet i det innersta.

”Se, jag föddes i orättfärdighet. I synd har min moder fött mig” (v. 5). Detta är en av de skriftställen som läran om arvsynden bygger på. Vissa samfund använder den termen och andra förkastar den. De olika förgreningarna är komplexa och jag känner mig inte kapabel att förklara dem, så jag ber dig att själv reda ut din förståelse av detta ämne.

”Se, ni önskar sanning (hebreiska: ’emet) i de inre delarna (hebreiska: tuhowt).
Du lär mig vishet (hebreiska: hokmah) i det innersta” (hebreiska: be satam) (v. 6).

Sanning (’emet) är det som är verkligt eller pålitligt – motsatsen till falskt. En person som baserar sitt liv på denna typ av verklighet kommer att klara sig mycket bättre än någon som bygger sitt liv på lögner.

Visdom (hokmah) är en av de stora dygderna i Gamla testamentet

• ”Yahweh ger vishet” och ”lägger upp sund vishet för de rättrådiga” (Ordspråksboken 2:6-7).
• ”Lycklig är den man som finner vishet” (Ordspråksboken 3:13).
• ”Genom vishet grundade Jahve jorden” (Ordspråksboken 3:19).
• ”Visheten är suverän. Skaffa dig visdom” (Ordspråksboken 4:7).
• ”Visdom är bättre än rubiner” (Ordspråksboken 8:11).
• ”Herrens fruktan är vishetens begynnelse” (Ordspråksboken 9:10).
• ”Den rättfärdiges mun ger upphov till visdom” (Ordspråksboken 10:31).
• ”Med ödmjukhet följer visdom” (Ordspråksboken 11:1).
• ”Hur mycket bättre är det inte att få visdom än guld!”. (Ordspråksboken 16:16).
• ”Den som vandrar i vishet hålls säker” (Ordspråksboken 29:3).
• ”Den som älskar vishet gör sin far glad” (Ordspråksboken 29:3).
• ”En värdig kvinna…öppnar sin mun med vishet. Trogen undervisning är på hennes tunga” (Ordspråksboken 31:10, 26).

Gud önskar sanning (’emet) ”i de inre delarna” (tuhowt) – i djupet av ens väsen.

Gud lär psalmisten vishet ”i det innersta” (be satam – i hemlighet eller på en hemlig plats).

Med andra ord värdesätter Gud sanning och vishet som strömmar upp från djupet av en gudfruktig själ.

PSALM 51:7-9. Rengör mig, så blir jag ren

7 Rengör mig med isop, så blir jag ren.
Tvätta mig, så blir jag vitare än snö.

8 Låt mig höra glädje och fröjd,
så att de ben som du har brutit sönder får jubla.

9 Dölj ditt ansikte för mina synder
och utplåna alla mina missgärningar.

”Rengör mig med isop, så blir jag ren. Tvätta mig, så blir jag vitare än snö” (v. 7). Detta är ett annat exempel på poetisk parallellism, där den andra halvan av versen upprepar tanken i den första halvan.

Båda delarna av versen uppmanar Gud till rening och uttrycker förtroende för Guds förmåga att göra psalmisten ren. När det gäller vikten av andlig renhet, se kommentarerna till vers 2 ovan.

Hyssop var en växt som kunde absorbera eller överföra fukt, men vi kan inte identifiera den med säkerhet. Israeliterna använde isop för att sprida blod på sina dörrkarmar som förberedelse inför påsken (2 Mosebok 12:22). Den användes för rening, som i denna vers (se även 3 Mosebok 14:4; 4 Mosebok 19:6). Bystående använde den för att erbjuda vinäger till Jesus när han dog på korset (Johannes 19:19).

”vitare än snö” (v. 7b). Vitt betecknar vanligtvis rituell renlighet i Gamla testamentet – efterlevnad av den judiska lagen. I Nya testamentet betecknar det ofta förlåtna synder, frälsning och en positiv relation till Gud.

”Låt mig höra glädje och fröjd, så att de ben som ni har brutit sönder kan glädjas” (v. 8). När psalmisten väl har blivit renad hoppas han på att få uppleva glädje och fröjd igen. Kanske föreställer han sig att han välkomnas tillbaka in i gemenskapen av trogna människor.

Brutna ben tycks vara en metafor för det straff som Gud har ålagt psalmisten. När han väl är renad kan helandet börja – och glädjen också.

”Dölj ditt ansikte för mina synder” (v. 9a). Psalmisten ber att Gud ska blunda för psalmistens synder så att han inte längre ser dem.

”och utplåna alla mina missgärningar” (v. 9b). Ännu bättre är att psalmisten ber att Gud ska rensa ut registret över hans missgärningar så att ingen kan se dem.

PSALM 51:10-12. Skapa i mig ett rent hjärta

10 Skapa i mig ett rent hjärta, o Gud.
Förny en rätt anda i mig.

11 Förkasta mig inte från din närvaro,
och ta inte din heliga Ande ifrån mig.

12 Återställ i mig glädjen över din frälsning.
Stötta mig med en villig ande.

”Skapa i mig ett rent hjärta, o Gud (hebreiska: elohim). Förnya en rätt anda i mig” (v. 10). Psalmisten inser att han behöver något mer än att Gud utplånar hans missgärningar. Han behöver att Gud skapar ett rent hjärta i honom och förnyar en rätt anda i honom. Annars kommer han snart att återigen finna sig själv tyngd av missgärningar.

För betydelsen av elohim, se kommentarerna till vers 1a ovan.

”Kasta (hebreiska: salak – kasta eller förkasta) mig inte från din närvaro” (v. 11a). Att kastas ut från Guds närvaro är att leva ett ensamt liv utan gudomlig hjälp eller skyddsnät. För den som uppskattar tillgången till Gud skulle det vara ett allvarligt straff att bli utkastad – som att bli utvisad från skolan eller avskedad från ett jobb, eller avvisad av en potentiell älskare, eller skild – men värre.

”och ta inte din heliga Ande ifrån mig” (v. 11b). David var väl bekant med kung Saul, om vilken det sägs: ”Nu lämnade HERRENS ANDE Saul, och en ond ande från HERREN förskräckte honom” (1 Samuelsboken 16:14). David kan ha haft detta i åtanke när han skrev denna vers.

Uttrycket ”helig ande” förekommer i Gamla testamentet endast här och i Jesaja 63:10-11. Idén om den heliga anden som Guds ande som är närvarande i alla troende är mer en nytestamentlig än en gammaltestamentlig föreställning – även om Jesaja 63:11 talar om att Gud sätter sin heliga ande i Israels mitt.

”Återställ för mig din frälsnings glädje” (v. 12a). En person behöver ingen återställande av glädjen om inte glädjen saknas i hans liv. Eftersom David känner till djupet av sin skuld känner han ingen glädje.

”Stöd mig med en villig ande” (v. 12b). Ber psalmisten om att Gud ska ha en villig ande för att upprätthålla honom – eller ber han Gud att ge honom en villig ande. De flesta kommentarerna är överens om att det är det senare. En villig ande, i synk med Guds vilja, är det bästa skyddet mot att upprepade gånger ge efter för frestelser.

PSALM 51:13. Jag skall lära syndare dina vägar

13 Då skall jag lära överträdare dina vägar.
Syndare skall omvända sig till dig.

”Då skall jag lära överträdare dina vägar. Syndare skall omvända sig till dig” (v. 13). Den naturliga reaktionen när man får en välsignelse är att berätta för andra om den. Det är vad psalmisten lovar här.
Och förhandlar han med Gud? Du gör det här, så ska jag göra det här. Jag hoppas inte det.

PSALM 51:14-17. BEFRIGA MIG FRÅN MIN SKULD

14 Befria mig från blodsskuld, Gud, min frälsnings Gud.
Min tunga skall sjunga högt om din rättfärdighet.

15 Herre, öppna mina läppar.
Min mun skall förkunna ditt lovprisande.

16 Ty du har ingen glädje av offer, annars skulle jag ge det.
Du har ingen glädje av brännoffer.

17 Guds offer är en förkrossad ande.
Ett brustet och uppgivet hjärta, Gud, du föraktar det inte.

”Befria mig från blodsskuld (hebreiska: dam), o Gud, min frälsnings Gud” (v. 14a). Det hebreiska ordet dam betyder blod, men används ofta, som här, för att antyda våld.

Davids skuld härrörde från hans mord på Uria, Batsebas make, som David hade tagit som älskare. Batseba blev gravid medan Uria, en av Davids mest betrodda soldater, var på fältet. I ett försök att få Uria att tro att Uria var fadern kallade David in honom från fältet och förväntade sig att Uria skulle gå hem för att ligga med sin fru. Uria vägrade dock att göra det, eftersom han inte skulle känna sig rätt att göra det medan hans män sov på fältet. Så David skickade ett brev till general Joab med följande lydelse: ”Skicka Uria till den hetaste striden och dra dig tillbaka från honom, så att han kan bli slagen och dö” (2 Samuelsboken 11:15). Joab gjorde som beordrat och Uria dödades. Det var en av de mest avskyvärda handlingar man kan tänka sig.

”Min tunga skall sjunga högt om din rättfärdighet” (v. 14b). I vers 13 lovade David att ”lära överträdare dina vägar”. Nu lovar han att sjunga om Guds rättfärdighet. David var en skicklig musiker (1 Samuelsboken 16:23), och hans många psalmer blev hjärtat i den judiska sångboken.

”Herre, öppna mina läppar. Min mun skall förkunna ditt lov” (v. 15). Detta är Davids tredje löfte – att lova Gud. Men först behöver han att Gud öppnar hans läppar. Det är svårt att sjunga lovsånger när man är tyngd av skuld. David behöver uppleva verkligheten i Guds förlåtelse. När det väl sker kommer hans lovsång att komma spontant.

”Ty du har ingen glädje av offer, annars skulle jag ge det. Du har ingen glädje av brännoffer” (v. 16). Detta förkastar inte det av Gud givna offersystemet, utan erkänner istället att offren tillfredsställer Gud endast när de offras i rätt anda.

Denna tanke återkommer i profeterna (Jesaja 1:11; Jeremia 6:20; Hosea 6:6; Amos 5:21-24).

”Guds offer är en förkrossad ande. Ett brustet och uppgivet hjärta, o Gud, du skall inte förakta det” (v. 17). Denna vers definierar vad Gud verkligen vill ha – en bruten ande som erkänner syndens allvar, ett ångerfullt hjärta som söker förlåtelse.

PSALM 51:18-19. Gör väl mot Sion

18 Gör väl i din goda vilja mot Sion.
Bygg upp Jerusalems murar.

19 Då skall du ha glädje av rättfärdighetens offer,
av brännoffer och helbrännoffer.
Då skall man offra tjurar på ditt altare.

Många forskare anser att dessa verser har lagts till efter exilen, när judarna återvände till ett förstört Jerusalem där de fann det nödvändigt att återuppbygga murarna. De ber Gud att återupprätta Jerusalem så att folket kan offra offer som Gud kan finna glädje i.

KORTKITATURERNA kommer från World English Bible (WEB), en offentligrättslig (ingen upphovsrätt) modern engelsk översättning av den heliga Bibeln. World English Bible bygger på American Standard Version (ASV) av Bibeln, Biblia Hebraica Stutgartensa Old Testament och Greek Majority Text New Testament. ASV, som också är offentlig på grund av att upphovsrätten har löpt ut, var en mycket bra översättning, men innehöll många ålderdomliga ord (hast, shineth, etc.), som WEB har uppdaterat.

BIBLIOGRAFI:

KOMMENTARER:

Anderson, A.A., The New Century Bible Commentary: Psalms 1-72 (Grand Rapids: Eerdmans, 1972)

Broyles, Craig C., New International Biblical Commentary: Psalms (Peabody, Massachusetts: Hendrickson Publishers, 1999

Brueggemann, Walter, The Message of the Psalms A Theological Commentary (Minneapolis: Augsburg Press, 1984)

Clifford, Richard J., Abingdon Old Testament Commentaries: Psalms 1-72 (Nashville: Abingdon Press, 2002)

Craigie, Peter C., Word Biblical Commentary, Psalms 1-50, Vol. 19 (Dallas: Word Books, 1983)

DeClaisse-Walford, Nancy; Jacobson, Rolf A.; Tanner, Beth Laneel, The New International Commentary on the Old Testament: The Book of Psalms (Grand Rapids: Wm. B. Eerdmans Publishing Co., 2014)

Gower, Ralph, The New Manners and Customs of Bible Times (Chicago: Moody Press, 1987)

Kidner, Derek, Tyndale Old Testament Commentaries: Psalms 1-72, Vol. 14a (Downers Grove, Illinois: Inter-Varsity Press, 1973)

Limburg, James, Westminster Bible Companion: Psalms (Louisville: Westminster John Knox Press, 2000

Mays, James Luther, Interpretation: Psalms (Louisville: John Knox, 1994)

McCann, J. Clinton, Jr., The New Interpreter’s Bible: The Book of Psalms, Vol. 4 (Nashville: Abingdon Press, 1996)

Ross, Allen P., A Commentary on the Psalms, 42-89, Vol. 2 (Grand Rapids: Kregel Publications, 2013)

Waltner, James H., Believers Church Bible Commentary: Psalmerna (Scottdale, Pennsylvania: Herald Press, 2006)

DIKTIONARIER, ENCYKLOPEDIER & LEXIKONER:

Baker, Warren (red.), The Complete WordStudy Old Testament (Chattanooga; AMG Publishers, 1994)

Baker, Warren och Carpenter, Eugene, The Complete WordStudy Dictionary: Old Testament (Chattanooga: AMG Publishers, 2003)

Bromiley, Geoffrey (General Editor), The International Standard Bible Encyclopedia, Revised, 4 vols. (Grand Rapids: William B. Eerdmans Publishing Company, 1979-1988)

Brown, Francis; Driver, S.R.; och Briggs, Charles A., The Brown-Driver-Briggs Hebrew and English Lexicon (Peabody, Massachusetts: Hendrickson Publishers, 1906, 2004)

Doniach, N.S. and Kahane, Ahuvia, The Oxford English-Hebrew Dictionary (Oxford University Press, 1998)

Fohrer, Georg, Hebrew & Arameic Dictionary of the Old Testament (SCM Press, 2012)

Freedman, David Noel (red.), The Anchor Yale Bible Dictionary, 6 vol. (New Haven: Yale University Press, 2007)

Freedman, David Noel (red.), Eerdmans Dictionary of the Bible (Grand Rapids: William B. Eerdmans Publishing Co., 2000)

Mounce, William D., (red.), Mounce’s Complete Expository Dictionary of Old and New Testament Words (Grand Rapids: Zondervan, 2006)

Renn, Stephen D., Expository Dictionary of Biblical Words: Word Studies for Key English Bible Words Based on the Hebrew and Greek Texts (Peabody, Massachusetts: Hendrickson Publishers, Inc., 2005)

Richards, Lawrence O, Encyclopedia of Bible Words (Zondervan, 1985, 1991)

Sakenfeld, Katharine Doob (red.), The New Interpreter’s Dictionary of the Bible, 5 vol. (Nashville: Abingdon Press, 2006-2009)

VanGemeren, Willem A. (General Editor), New International Dictionary of Old Testament Theology & Exegesis, 5 vol., (Grand Rapids: Zondervan, 1997)