Vad är karma?

Sadhguru:Det du kallar ”mitt liv” är en viss mängd energi som kontrolleras av en viss mängd information. Denna information kan i dagens termer kallas för mjukvara. En viss mängd livsenergi är laddad med en viss mängd information. Tillsammans utgör denna informationsteknik dig. Du blir en viss typ av karaktär på grund av den typ av information som har gått in i dig.

Från det ögonblick då du föddes fram till denna stund påverkar typen av familj, hem, vänner, de saker som du gjorde och inte gjorde – allt detta påverkar dig. Varje tanke, känsla och handling kommer endast från tidigare intryck som du har haft inom dig. De bestämmer vem du är just nu. Själva sättet du tänker, känner och förstår livet är bara det sätt du har assimilerat ingångar.

Livets tidigare intryck sträcker sig långt bortom det ögonblick du föddes, men i din uppfattning just nu, åtminstone från det ögonblick du föddes fram till idag, vilken typ av föräldrar, familj och utbildning du hade, vilken typ av religiös och social bakgrund, vilken typ av kulturell verklighet – alla dessa intryck har gått in. Någon har blivit en annan karaktär helt enkelt på grund av den typ av information som har kommit in i honom. Det är detta som är karma. Denna information kallas traditionellt för karma eller karmakropp eller kausalkropp – det som orsakar livet.

Typer av karma

Denna information finns på många olika nivåer. Det finns fyra dimensioner av karma, varav två inte är relevanta just nu. För förståelsen kan vi tala om de andra två.

Sanchita karma

En är sanchita karma. Detta är lagret av karma som går tillbaka ända till ett encelligt djur och till och med livlösa substanser varifrån livet utvecklades. All information finns där. Om du blundar, blir tillräckligt medveten och tittar in i dig själv, kommer du att känna till universums natur – inte för att du tittar på det genom huvudet, utan helt enkelt för att denna information finns i kroppens skapande. Det finns ett lager av information som går tillbaka till skapelsen. Det är din sanchita karma. Men du kan inte ta ditt lager och bedriva detaljhandel. Du måste ha en butik för att bedriva detaljhandel. Denna ”detaljhandelsbutik”, som är för det här livet, kallas prarabdha.

Prarabdha karma

Prarabdha karma är en viss mängd information som tilldelats för det här livet. Beroende på hur livskraftigt ditt liv är, tilldelar livet sig självt hur mycket information det kan ta emot. Skapelsen är mycket barmhärtig. Om den ger dig hela den mängd karma som du har kommer du att vara död. Just nu plågas många människor av de enkla minnena från de 30-40 åren i detta liv. Om de får hundra gånger så många minnen skulle de inte överleva det. Naturen tilldelar prarabdha, ett tilldelat minne som du skulle kunna hantera.

Bryt dig loss från karma!

Vilken sorts karma du än har så är det en begränsad möjlighet och det är det som gör dig till en begränsad person. Beroende på vilken typ av intryck du tog in, om det var hat och ilska, eller kärlek och glädje, har du följaktligen en viss typ av personlighet – vanligtvis är varje människa en komplex blandning av dessa saker. När du tillåter denna karmiska struktur att byggas upp bortom en viss punkt finns det egentligen inget sådant som frihet. Allt du gör är betingat av det förflutna. Om du vill röra dig i riktning mot befrielse är en av de första sakerna du måste göra att lossa karmas grepp och bojor. Annars kommer ingen rörelse att ske.

Hur gör du det? Ett enkelt sätt är att bryta karman fysiskt. Om din karma är att vakna klockan åtta på morgonen ställer du in ditt alarm på klockan fem. Din kropps karma är att den inte vill gå upp. Men du säger: ”Nej, jag ska gå upp”. Även om den går upp kommer din kropp att vilja dricka kaffe. Men du ger den en kalldusch. Nu bryter du bara den gamla karmiska processen genom att medvetet göra något. Det du vill kan du göra omedvetet, eller hur? Det du ogillar måste du göra medvetet. Detta är inte det enda sättet, det finns andra subtilare och effektivare sätt, jag berättar bara det grövsta möjliga sättet.

Spiritualitet och karma

När du väl går in på den andliga vägen gör du ett uttalande: ”Jag har bråttom att komma till min slutgiltiga destination”. Du vill inte ta hundra livstider på dig. Och i processen av dessa hundra livstider kan du samla tillräckligt med karma för att räcka i ytterligare tusen livstider. Du vill skynda dig. När en andlig process börjar, om invigningarna görs på ett visst sätt, öppnas dimensioner som annars inte skulle ha öppnats. Du skulle ha levt ett fredligare liv om du inte var andlig, men också ett mer livlöst liv, närmare döden än livet. Utan att något grundläggande skakades inom dig, kanske du bara passerade komfortabelt.

Betyder detta att alla negativa saker händer dig när du väl befinner dig på den andliga vägen? Det är inte så det är. Det är bara det att när livet rör sig i en enorm takt – en takt som är mycket snabbare än den som människor runt omkring dig har – så tror du att någon tragedi händer dig. Ingen tragedi händer dig. Det är bara det att de går i normal hastighet men ditt liv rullar på snabbspolning.

Många människor har den här felaktiga föreställningen att så fort du går in på en andlig väg så kommer du att bli fridfull och allting kommer att bli klart. Om man tar till sig ett bekvämt trossystem och blir ett enkelspårigt sinne så verkar allting vara klart. Men om du verkligen befinner dig på den andliga vägen kommer ingenting att vara klart. Allt kommer att vara en dimridå. Ju snabbare du reser desto mer suddigt blir det.

För några år sedan råkade jag befinna mig i Tyskland och efter att vi hade avslutat programmet var jag tvungen att köra till Frankrike, som låg ungefär 440 km från där jag befann mig. Vanligtvis tar resan fem timmar. Jag hade inte för avsikt att stanna på vägen i fem timmar, så jag tryckte bara på och vi körde något i stil med 200 km/tim. Landskapet skulle vara vackert i den här regionen, och jag tänkte att jag skulle titta på det. Jag försökte rulla med ögonen men allt var suddigt och jag kunde inte ta ögonen från vägen för ett ögonblick. Det snöade och vi körde i galna hastigheter.

Desto fortare man kör, desto suddigare blir allting och man kan inte ta ögonen från det man gör för ett ögonblick. Om du vill njuta av landskapet måste du köra lugnt och sakta. Om du har bråttom att nå din destination gasar du den. Du ser ingenting. Du går bara. Den andliga vägen är likadan. Om du verkligen befinner dig på den andliga vägen är allting i uppror runt omkring dig. Men du är fortfarande på väg, så det är okej. Är detta okej? Om det inte är okej kan du gå i den evolutionära takten. Kanske tar det en miljon år och du kommer att nå dit.

För dem som har bråttom finns det en sorts väg. För dem som inte har bråttom finns det en annan sorts väg. Du måste vara tydlig med vad du vill. Om du sätter dig på det snabba spåret och försöker gå långsamt kommer du att bli överkörd. Om du befinner dig på den långsamma vägen och försöker köra fort kommer du att få en biljett. Varje sökare måste alltid bestämma sig – vill han bara njuta av vägen eller vill han snabbt komma fram till målet?