av Michael W. Beug, PhD
PO Box 116, Husum, WA 98623, email: beugm evergreen.edu

Shiitake dermatit rapporterades för första gången av Nakamura 1977 och han granskade senare 51 fall (Nakamura 1977, 1992). Symptomen är mörkröda, nästan lila svullnader över hela kroppen så att offret ser ut att ha blivit piskat eller att ha kliat sig kraftigt på ett giftormsutslag. Orsaken är konsumtion av antingen rå eller endast lätt tillagad shiitake. Man trodde länge att syndromet var begränsat till Asien eftersom större delen av världens produktion av shiitake sker i Asien. År 2006 rapporterades dock ett fall i England (Mak och Wakelin 2006) och 2010 rapporterades ett fall i Frankrike (Herault et al 2010). Den 18 februari 2011 publicerade New York Times en artikel av Lisa Sanders, MD, om en 56-årig kvinna från Portland, Oregon, som utvecklade ett utslag som till en början förbryllade hennes hudläkare, tills en av dem frågade om hon nyligen hade ätit rå eller otillräckligt kokt shiitake. Hon hade smakat ett prov i sin lokala livsmedelsbutik tre dagar innan utslaget uppstod.

Lentinula edodes © photo by Michael Beug

Som ibland kallas flagellatdermatit är Shiitake dermatit en toxisk reaktion på en stärkelseliknande polysackarid som kallas lentinan och som finns i Lentinula edodes. Shitake dermatit reagerar inte på de stickprov som används av dermatologer, men det skulle finnas en reaktion om det var en allergisk reaktion. Lentinan har antitumöraktivitet och används som tilläggsbehandling vid kolorektala och gastriska maligniteter i Japan (Chihura et al 1969). Kliniskt liknar utslaget flagellatdermatit som orsakas av bleomycin, en svavelhaltig polypeptid som härrör från Streptomyces verticillus.

Lentinan bryts ned vid upphettning och därför är det endast konsumtion av råa eller delvis kokta shiitake som utgör ett problem. Eftersom lentinan används medicinskt i Japan är ganska mycket känt om det. När drygt 500 patienter utsattes för en intravenös version av lentinan var det endast nio som utvecklade detta strimmiga utslag. Detta bidrar till att förklara varför utslaget fortfarande inte är särskilt känt i Nordamerika. Endast 2 % eller mindre av befolkningen är sannolikt drabbade och då endast om de konsumerar råa eller otillräckligt kokta shiitake.

För drabbade personer börjar utslagen vanligtvis cirka 48 timmar efter konsumtion av råa eller otillräckligt kokta shiitake och varar i cirka 10 dagar. Det är en toxisk, inte en allergisk reaktion och tros bero på att lentinan utlöser blodkärl som vidgas och läcker små mängder inflammatoriska föreningar precis under huden. Utslagen börjar vanligtvis som röda områden som varken gör ont eller kliar. Snart bildas röda blåsor som sedan hårdnar över de röda områdena, men utslaget kliar inte till en början som ett giftekutslag skulle göra vid den tidpunkten. De röda strimmorna övergår sedan till lila upphöjda svullnader som kvarstår i flera dagar.

Och även om Shiitake dermatit i sig är en toxisk reaktion, inte en immunstimulerad allergisk reaktion, kan konsumtion av stora mängder rå Shiitake hos personer som annars skulle vara opåverkade, leda till en allergisk reaktion (Kopp et al 2009). Sensibiliserade individer reagerar starkt när de sticker sig på rå Shiitake men inte på kokt Shiitake, vilket tyder på att de har utvecklat en allergi. Vissa arbetare i Shiitakeodlingar utvecklar ett eksemliknande utslag på grund av Shiitake-specifikt immunglobulin (Aalto-Korte, et al 2005). Det finns också dokumenterade fall av allergisk och kronisk överkänslighetspneumonit inducerad av sporer från Shiitake.

Information om denna toxiska reaktion på svamp kommer att läggas till på sidan om toxiska svampsyndrom på NAMA:s webbplats (http://namyco.org/toxicology/poison_syndromes.html) som en del av en strävan efter att tillhandahålla detaljerad information om de olika orsakerna till förgiftning av svamp på en praktisk plats.

• Aalto-Korte, K., P. Susitaival, R. Kaminska, S. Mäkinen-Kiljunen. 2005. Occupational protein contact dermatitis from shiitake mushroom and demonstration of shiitake-specific immunoglobulin E. Contact Dermatitis 53(4): 211-213.
• Chihura, G. Y. Maeda, J. Hamura, et al. 1969. Hämning av mouse sarcoma 180 av polysackarider från Lentinus edodes. Nature 222:687-688.
• Herault, M., J. Watson, A.-C. Bursztejn, J.-L. Schmutz, A. Barbaud. 2010. Shiitake dermatit förekommer nu i Frankrike. Annales de Dermatologie et de Venereologie 137(4): 290-293.
• Mak, R.K.H., S.H. Wakelin. 2006. Shiitake dermatit: det första fallet som rapporterats från ett europeiskt land. The British Journal of Dermatology 154(4): 800-801.
• Nakamura, T. 1977. Toxicoderma orsakad av shiitake. (Lentinus edodes). Japanese Journal of Clinical Dermatology 31: 65-68.
• Nakamura, T. 1992. Shiitake dermatit. Contact Dermatitis 27(2): 65-70.
• Sanders, L. 2011. En röd skräck. The New York Times 18 februari 2011 (från nytimes.com).

Denna sida finns även som pdf-fil.

tillbaka till början

.