Den brittiska regeringen har lånat rekordstora summor för att betala för åtgärder som är utformade för att begränsa effekterna av coronavirus.
Initiativ som t.ex. permitteringssystemet är dyra och de statliga inkomsterna sjunker eftersom lägre löner och konsumtion innebär att människor betalar mindre skatt.
Hur mycket har regeringen lånat?
De senaste uppgifterna visar att den brittiska regeringen lånade 19,1 miljarder pund i februari.
Det har beräknats att lånen kan nå 355 miljarder pund i slutet av budgetåret i mars.
Det belopp som regeringen lånar för att kompensera skillnaden mellan vad den spenderar och vad den tar in kallas ”nettolån till den offentliga sektorn”.
Det kallas ofta för ”underskottet”.
Varför lånar staten pengar?
Den offentliga sektorn lånar eftersom den spenderar mer än vad den får in i inkomster.
De flesta av dess inkomster kommer från skatter – till exempel inkomstskatt från din lönecheck eller moms som du betalar för vissa varor.
Den skulle i teorin kunna täcka alla sina utgifter med skatter – och under vissa år har det skett.
Men regeringarna har inte alltid varit villiga att höja skatterna tillräckligt mycket för att täcka sina utgifter. Detta beror delvis på politiska skäl – det skulle vara impopulärt bland väljarna.
Det finns också andra skäl till att inte höja skatterna. Om högre skatter gör att människor får mindre pengar att spendera kan det vara dåligt för den ekonomiska tillväxten och jobben.
Hur lånar staten pengar?
Staten lånar pengar genom att sälja obligationer.
En obligation är ett löfte om att göra betalningar till den som innehar obligationen på vissa datum. Det sker en stor betalning på det sista datumet – i praktiken en återbetalning.
Ränta betalas också till den som äger obligationen under tiden. Så det är i princip en räntebetalande ”IOU”.
Köparna av dessa obligationer, eller ”gilts”, är huvudsakligen finansiella institutioner, som pensionsfonder, investeringsfonder, banker och försäkringsbolag.
Privata sparare köper också några.
En del slutar också med att köps av Bank of England som en del av dess nuvarande försök att öka utgifterna och investeringarna i ekonomin.
Under denna politik – känd som ”kvantitativa lättnader” – har banken hittills köpt statsobligationer för 875 miljarder pund.
Statsobligationer lockar investerare eftersom de ses som i huvudsak säkra – med liten risk för att pengarna inte kommer att betalas ut.
Du kommer inte att förlora dina pengar och du vet exakt när och hur mycket betalningarna kommer att bli.
När måste pengarna betalas tillbaka?
Det varierar mycket.
En del statliga lån måste återbetalas på en månad, men vissa lån löper på så länge som 30 år.
Den minsta återbetalningstiden är bara en dag, medan vissa obligationer har utfärdats i 55 år.
Det fanns tidigare en del statsskulder som aldrig behövde återbetalas, ibland kallade evighetsobligationer. Men regeringen valde att betala tillbaka den sista av dessa 2015.
Vad är skillnaden mellan det offentliga underskottet och skulden?
Underskottet är det belopp med vilket statens inkomster understiger vad den spenderar varje år.
Den täcker det mesta av detta gap genom att låna, eller ibland genom att sälja tillgångar som till exempel egendom.
Under år då en regering spenderar mindre än sina inkomster kallas det för ett överskott.
Underskottet ska inte förväxlas med skulden, även om de båda är kopplade till varandra.
Skuld är den totala summan av pengar som staten är skyldig och som har byggts upp under årens lopp. Det är alltså en mycket större summa.
Skulden ökar när det finns ett underskott och minskar under de år då det finns ett överskott.
I februari 2021 var den 2,13 biljoner pund, en ökning med 333 miljarder pund sedan räkenskapsårets början.
Siffran överstiger nästan den brittiska ekonomins storlek, eftersom skulden har nått 97,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP).
Så höga skuldnivåer har inte förekommit sedan början av 1960-talet när Storbritannien betalade av skulderna från andra världskriget.
Regeringen betalar tillbaka skulderna på förfallodagarna, men måste vanligtvis låna nya pengar – och ta på sig mer skulder – för att göra det.
- SOCIAL DISTANSERING: Vilka är reglerna nu?
- SUPPORT BUBBLES: Vad är de och vem kan vara med i dina?
- MANJMASKER: När måste jag bära en?
- TESTNING: Vilka tester finns tillgängliga?
- Jobb: Hur kommer jag att hållas säker på jobbet?