Under århundradena har konstnärer valt stilleben av olika anledningar: för att spegla ägarens status, vare sig den är ödmjuk eller högmodig, för deras symboliska betydelse som avslöjar en dold historia eller idé, för att fånga den naturliga skönheten i ett flyktigt objekt som en blomma eller frukt, för att demonstrera konstnärens skickliga målarteknik eller som en kontrollerad struktur för att uttrycka de visuella elementens abstrakta kvaliteter.

Traditionellt sett är stilleben teckning och målning av föremål som frukt, blommor och hushållsföremål, som vanligtvis arrangeras på en bordsskiva.

• Willem Kalf målade stilleben som speglade ägarens överdådiga livsstil och status.

• Harmen Steenwyck illustrerade föremål som förmedlade ett dolt budskap till betraktaren.

• Jean-Baptiste-Siméon Chardin visade oss att det finns stor skönhet i de enkla hushållsföremål som omger oss.

• Henri Matisse intensifierade vår upplevelse av frukt, blommor och exotiska artefakter med sin expressiva användning av färg.

• Juan Gris använde stilleben för att experimentera med vårt sätt att uppfatta föremål i rum och tid.

• Giorgio Morandi skapar lugna, känsliga stilleben som är resultatet av djup kontemplation och observation under en längre tid.

• Stilleben som ämne har gett konstnärer från olika epoker en plattform för att utforska sitt förhållande till den värld av föremål som omger oss.

• I takt med att vår värld utvecklas kommer nya produkter, artefakter och moderna medier att fortsätta att föreslå nya vägar för den stilistiska utvecklingen och återuppfinningen av stilleben som ämne i konsten.