Detta material får inte användas i kommersiellt syfte eller på något sjukhus eller medicinsk anläggning. Underlåtenhet att följa reglerna kan leda till rättsliga åtgärder.

Vad behöver jag veta om lymfödem?

Lymfsystemet innehåller vätska, kärl, vävnad och organ. Detta system avlägsnar och transporterar vätska i hela kroppen. Det hjälper också kroppen att bekämpa infektioner. Lymfödem är ansamling av lymfvätska i fettvävnad under huden. Ansamlingen får området att svullna upp. Lymfödem kan uppstå närhelst lymfkärlen blockeras eller skadas.

Vad ökar risken för lymfödem?

• Kirurgi för att ta bort lymfkörtlar i armhålan, ljumsken, bäckenet eller halsen
• Bestrålning av lymfkörtlar i armhålan, ljumsken, bäckenet eller halsen
• Kirurgi av bröstet, huvudet, halsen, eller bäckenet
• Övervikt eller fetma
• Historia av venös insufficiens
• Infektion eller skada
• Historia av sjukdomar som påverkar lymfsystemet, t.ex. Milroys sjukdom

Vilka tecken och symtom på lymfödem finns?

Tecken och symtom kan uppstå där lymfkörtlar tagits bort, eller i armen, benet, bröstet eller underarmen.

• Svullnad eller klåda
• Smärta, brännande eller värk
• Strängande, hård eller röd hud
• Hårförlust
• Tyngd eller fyllighet
• Nubbighet eller stickningar
• Stapphet

Hur diagnostiseras lymfödem?

Din vårdgivare undersöker områden med svullnad och frågar om dina symtom. Berätta för honom om du någonsin har haft cancer, strålbehandling eller kirurgi. Du kan behöva göra ett ultraljud, en magnetröntgenundersökning, en datortomografi eller en kärnröntgenundersökning. Dessa tester tar bilder av lymfsystemet. De kan visa områden med vätskeansamling. Du kan få färgämne för att lymfsystemet ska synas bättre på bilderna. Berätta för vårdgivaren om du någonsin har haft en allergisk reaktion på kontrastvätska. Gå inte in i MRT-rummet med något av metall. Metall kan orsaka allvarliga skador. Berätta för vårdgivaren om du har metall i eller på kroppen. Du kan behöva andra tester för att kontrollera andra orsaker till svullnaden.

Hur behandlas lymfödem?

Det finns inget botemedel mot lymfödem. Behandling kan lindra symtomen och förhindra att lymfödem förvärras. Du kan behöva något av följande:

• Terapeutisk massage hjälper till att flytta lymfvätska genom kroppen. Den utförs av en specialist, som också kan lära dig att utföra massagen själv.
• Kompressionsanordningar är ärmar, handskar, stövlar eller bandage. Dessa anordningar använder tryck för att hjälpa till att flytta lymfvätska och förhindra vätskeansamling.
• Fysioterapi kan hjälpa till att minska svullnad och smärta. Det kan också hjälpa till att förbättra styrkan.
• Kirurgi kan behövas om andra behandlingar inte fungerar. Kirurgi kan göras för att ta bort vävnad, dränera vätska eller skapa en väg för lymfvätskan att flöda.

Hur kan jag hantera mina symtom?

• Lyft upp armen eller benet över hjärtats nivå så ofta du kan. Detta hjälper till att minska svullnad och smärta. Stötta armen eller benet på kuddar eller filtar för att hålla den bekvämt upphöjd.
• Bär kompressionsstrumpor, ärmar eller bandage enligt anvisningarna. Kompressionsanordningar måste anpassas av en vårdgivare. Kompressionsanordningar kan behöva bytas ut var tredje till sjätte månad.
• Motion kan hjälpa dig att bibehålla eller återfå funktionen i din arm eller ditt ben. Fråga din vårdgivare vilken typ av träning du ska göra och hur ofta du ska göra det. Börja långsamt, ta pauser och gör gradvis mer varje dag. Gör inte kraftiga, upprepade övningar. Håll utkik efter förändringar i din arm eller ditt ben under träningen. Sluta och vila om du får svullnad, ökad smärta eller tyngdkänsla. Höj armen eller benet över hjärtats nivå.
• Byt ofta position för att hjälpa till att flytta lymfvätskan genom kroppen. Sitt eller stå inte i samma ställning i mer än 30 minuter. Korsa inte benen när du sitter. Dessa handlingar kan leda till att lymfvätska ansamlas.
• Håll en hälsosam vikt. Fråga din vårdgivare vad du bör väga. Viktminskning kan förbättra dina symtom. Om du behöver gå ner i vikt kan din vårdgivare hjälpa dig att skapa ett viktminskningsprogram.

Hur tar jag hand om min hud och hjälper till att förebygga infektioner?

En hudinfektion kan förvärra lymfödem. Gör följande för att minska risken för en hudinfektion i din arm eller ditt ben med lymfödem:

• Tvätta huden försiktigt och torka den väl. Använd en mild tvål för att tvätta huden. Klappa försiktigt huden torr efter att du badat. Applicera en mild kräm eller lotion för att återfukta din hud och förhindra torrhet eller sprickbildning. Håll dina fötter rena och torra.
• Skydda din hud från skador. Bär handskar när du arbetar i trädgården och diskar. Klipp naglarna rakt över för att förhindra skador på fingrar och tår. Använd solkräm och insektsmedel för att undvika brännskador och stickskador. Bär tofflor i huset. Bär skor när du går ut.
• Kontrollera din hud varje dag för tecken på infektioner. Tecken på infektion är bland annat rodnad, svullnad, ökad värme eller pus. Du kan också ha feber eller frossa.
• Ta hand om skärsår, repor eller brännskador. Applicera antibiotisk salva på skärsår och andra små sprickor i huden. Applicera en kallpackning eller kallt vatten på en brännskada i 15 minuter. Tvätta den sedan med tvål och vatten. Täck repor, skärsår eller brännskador med en ren, torr gasbinda eller ett bandage enligt anvisningarna. Håll området rent och torrt.
• Berätta för vårdpersonalen att du har lymfödem. Säg att de inte ska göra, dropp, bloduttag och blodtrycksmätningar i arm eller ben med lymfödem. Om det finns lymfödem i båda armarna, be dem ta blodtrycket på benet. Tillåt inte influensavaccinationer eller vaccinationer i armen med lymfödem.

När ska jag kontakta min vårdgivare?

• Du har feber eller frossa.
• Du har ett öppet hudområde som ser rött eller svullet ut, eller som dränerar pus.
• Dina symtom, till exempel svullnad eller smärta, blir värre.
• Dina armar eller ben känns tunga eller du kan inte röra dem.
• Din hud blir hård, tjock eller grov.
• Du har ett hudsår som inte vill läka.
• Dina skor, kläder eller smycken känns hårdare.
• Du har frågor eller funderingar om ditt tillstånd eller din vård.

Vårdöverenskommelse

Du har rätt att hjälpa till att planera din vård. Lär dig mer om ditt hälsotillstånd och hur det kan behandlas. Diskutera behandlingsalternativ med dina vårdgivare för att bestämma vilken vård du vill få. Du har alltid rätt att vägra behandling. Ovanstående information är endast ett utbildningsstöd. Den är inte avsedd som medicinsk rådgivning för enskilda tillstånd eller behandlingar. Prata med din läkare, sjuksköterska eller apotekare innan du följer en medicinsk behandling för att se om den är säker och effektiv för dig.

© Copyright IBM Corporation 2021 Informationen är endast avsedd för slutanvändarens bruk och får inte säljas, distribueras vidare eller på annat sätt användas i kommersiellt syfte. Alla illustrationer och bilder som ingår i CareNotes® är upphovsrättsligt skyddade av A.D.A.M., Inc. eller IBM Watson Health

.